Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi Scanian Water Tower Society - Urban Morphology |
Hem | Vattentorn - Water Towers | Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Observandum | Vattenblandat | aVA |
VA-historia | VA-Profiler | VA-artiklar | VA-litteratur | Akvedukter | Däxlar | Diverse VA | Gästsidor | Länkar |
Grevie pumpstation 100 år - en jubilar med kort men trogen tjänst Originalpublicering 2014-08-06 Ladda ner artikeln som en pdf-fil. |
Rolf Johansson |
Med det röda teglet från Börringe tegelbruk och de bågformade fönstren och det vidbyggda transformatortornet, framstår byggnaden i nästan sakral skepnad. Pumpstationen togs i drift 1914 och kom till därför att det artesiska
trycket inte längre räckte till när antalet rörbrunnar ökade och grundvattenytan sänktes. Det var förutsett redan när råvattentäkten anlades att ett centralpumpverk skulle komma att behövas. Ett påskyndande skäl var dock den förväntade ökningen av vattenförbrukningen i Malmö stad inför Baltiska utställningens öppnande den 15 maj 1914. Från 1900-talets början självrann vattnet i en 610 mm ledning till Bulltofta vattenverk i Malmö. Ledningssträckan 3,8 km öster om Grevie hade en svag uppåtlutning mot den planerade pumpstationens läge, medan de resterande 9 km in till vattenverket hade nästan 4 m i höjdskillnad till sin fördel. Tekniken blev nu att man med hjälp av en vakuumklocka på 15 m³ skapade undertryck så att den östra ledningen blev en hävert som underlättade uppfordringen och flödet. Från hävertledningen samlades råvattnet i en stor brunn utanför pumpstationen och sedan pumpades det därifrån in till vattenverket. 1923 anlades även en 1,1 km lång hävertledning västerut med egna rörbrunnar som också mynnade ut i stationens pumpbrunn. Denna ledning skulle 12 år senare bli början på en andra råvattenledning in till Bulltofta vattenverk. |
Zander & Ingeström i Stockholm levererade den maskinella utrustningen som bestod av två de Laval centrifugalpumpar på vardera 80 l/s vid 8 m uppfordringshöjd, drivna av ASEA 30 hk elektromotorer samt en råoljemotordriven de Laval centrifugalpump på 160 l/s också vid 8 m. 1921 installerades ytterligare en elektromotordriven pump och en för råolja, båda av samma typ som de befintliga men med större uppfordringshöjd. Råoljemotorerna var 2-takts tändkulemotor som även kunde köras på fotogen eller diesel eller blandningar av dessa. Evakueringspumparna som användes för att skapa vakuum var i princip vanliga kolvkompressorer med omvänd funktion och kapaciteten var från början 1 500 l fri luft per min. De hade en viktig funktion och kunde drivas av elektromotorer från ASEA eller råoljemotorer typ Laval-Bergsund 5 hk respektive Höganäs "Vale" 4,5 hk. 1927 ökades möjligheten att få upp till 3 000 l fri luft per min när en Atlas dieselkompressor installerades. |
Fortsättning nedan till vänster. |
Ladda ner ritning A 188a som en pdf-fil (originalritningen är på 1960-talet mikrofilmad i fyra delar): |
Ladda ner ritning A 188b som en pdf-fil (originalritningen är på 1960-talet mikrofilmad i fyra delar): |
Ladda ner En sektion på Grevie pst som en pdf-fil: |
Ladda ner Översiktsplan för Grevie som en pdf-fil: |
Ladda ner Plan för Grevie som en pdf-fil: |
Ladda ner Gengas i Grevie som en pdf-fil: |
Ladda ner P.M. för driften vid Grevie pumpstation. 15 maj 1920: |
Hem Home |
VA-historia History of Water and Sewerage |
Upp Up |
Senast uppdaterad 140810 |