|
Kanalen, som med sin halvcirkel, liknande två av havet utsända armar, skiljer förstäderna från gamla staden, röres upp av vågsvallet och sprider åt alla håll en tjock vidrig lukt av alla industrins upplösta avskräden, blandade om varandra. Vattnet är svart och tranglänsande, men efter hand som fabrikerna börja utsöndra sitt slamvatten uppstå olikfärgade fläckar kring kloaktrummornas mynningar, och var och en av dessa fläckar luktar på sitt sätt, till dess den flyter ihop med |
|
de andra. Här spyr fabriker av alla slag ut sin orenlighet, väverier, spinnerier, verkstäder, kritbruk, slakterier, oljeslagerier, tvättstugor och garverier, fabriker som lämna i annan form choklad, karameller, margarin, makaroner, korv, senap, blanksmörja, ättika, tändstickor, cigarrer, bläck, guano, tvål och parfymer. Själva bouqueten på det hela skänka rännstenarna, vars innehåll långsamt rinner utmed bankarna. Så bildas stadens atmosfär. |
