Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi Scanian Water Tower Society - Urban Morphology |
Hem | Vattentorn - Water Towers | Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Observandum ![]() |
Vattenblandat ![]() |
aVA |
VA-historia | VA-Profiler | VA-artiklar | VA-litteratur | Akvedukter | Däxlar | Diverse VA | Gästsidor | Länkar |
Avloppsreningshistoria Broschyr senast publicerad 1997. |
Eber Ohlsson |
Malmö har i mer än 40 år [1997] haft avloppsreningsverk. De har under åren byggts ut både i avseende på storlek och på processmetoder och intar idag en även internationellt ledande ställning. |
![]() |
1963-1970 Sjölundaverket är Malmös första avloppsreningsverk. Första etappen blev klar 1963 och tog då emot avloppsvatten från Rosendals, Spillepengens och Hamnens avloppsområden. Sjölundaverket var i denna etapp utbyggd med mekanisk och biologisk rening, den senare enligt aktivtslammetoden. Slammet behandlades i rötkammare. 1964 anslöts ABMA, bildat av Burlöv, Lomma och Staffanstorp. Oxie avloppsreningsverk, som behandlade avloppsvatten från Oxie, Käglinge, Kristineberg och Toarps samhällen tillkom 1967 vid Oxie kommuns inkorporering. Reningen var mekanisk- och biologisk, den senare enligt biobäddmetoden. Slammet behandlades i rötkammare. Producerad rötgas omvandlades till elenergi |
1970-1974 Sjölundaverkets andra etapp stod klar 1970/71 och kapaciteten hade då mer än fördubblats. Nu anslöts även Turbinens avloppsområde till Sjölundaverket. 1972 anslöts Foodia i Staffanstorp. Bunkeflostrands avloppsreningsverk tillkom 1971 med Bunkeflo kommuns inkorporering. Verket hade mekanisk och biologisk rening, den senare enligt aktivtslammetoden. Tygelsjö avloppsreningsverk togs i drift i mars 1971. Reningen var mekanisk och biologisk, enligt modifierade aktivtslammetoden. |
![]() |
![]() |
1974-1980 Klagshamnsverket togs idrift 1974. Verket renar vattnet från Limhamns och Klagshamns avloppsområden (exklusive Tygelsjö och V Klagstorp fram till 1981). Klagshamnsverket byggdes för mekanisk och biologisk rening, den senare enligt aktivtslammetoden. Slammet behandlas i rötkammare samt avvattnas i slamcentrifuger. År 1975 tillkom avloppsvatten från Vellinge kommun. Driften vid Bunkeflostrands avloppsreningsverk upphörde under 1974 i samband med idrifttagandet av Klagshamns avloppsreningsverk. Driften vid Oxie avloppsreningsverk upphörde under 1974. Avloppsvattnet pumpas härefter till Sjölunda avloppsreningsverk. |
1980-1997 Sjölundaverkets tredje etapp stod klar 1980. Den innebar att verket byggdes ut med kemisk rening och kompletterades med biobäddar samt slamavvattning. Anläggningar för att nyttja värmeenergin i avloppsvattnet och slammet tillkom. En gaspanna installerades 1980 och tre stora värmepumpar stod klara 1983. Energin levereras till fjärrvärmenätet. 1994 installerades två gasmotorer i vilka energin i rötgasen omvandlas till elenergi. Planering för utbyggnad av kvävereduktion på Sjölundaverket började 1987. Utbyggnaden är klar 1998. Tygelsjö avloppsreningsverk upphörde i slutet av 1981. Avloppsvattnet pumpas därefter till Klagshamns avloppsreningsverk. Klagshamnsverkets drift ändrades 1992 så att en långtgående kväve- och fosforavskiljning uppnås. Utbyggnader av filter var klart 1997. Skanör- och Falsterbo anslöts 1994 till Klagshamnsverket. |
![]() |
Hem Home |
VA-historia History of Water and Sewerage |
Upp Up |
Senast uppdaterad 050727 |