Skånska vattentornssällskapet
Scanian Water Tower Society
Hem Vattentorn - Water Towers Ebers vattentorn Eber's Water Towers Observandum   Vattenblandat   aVA
VA-historia VA-Profiler VA-artiklar VA-litteratur Akvedukter Däxlar Diverse VA Gästsidor Länkar

Skåneland Götaland Svealand Norrland

Vattentorn: Gnesta
Water Towers: Gnesta


Gnesta

Gnesta

Gnesta, Nya tornet

© Eber Ohlsson 2004

© Eber Ohlsson 2004

Gnesta, Gamla tornet

© Eber Ohlsson 2004



Förslag till Gnesta vattentorn, ritning av Allmänna Ingeniörsbyrån, AIB.
Ritningen är undertecknad av Helge Gustaf Torulf och Karl Vilhelm Bille.


Kulturhistorisk dokumentation av gamla vattentornet i Gnesta
Gnesta 71:20, Frustuna socken, Gnesta kommun, Södermanlands län
Sörmlands museum i uppdrag åt Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2006-01-03

Eva Wockatz

Kulturhistorisk värdering
Omkring år 1910 började de första vattentornen med stomme av armerad betong att byggas i Sverige, då även de första svenska normerna för armerad betong kom ut. Tidigare var det vanligt att tornets vattenbehållare var av stål, att den bärande stommen var av tegel och att vattenbehållaren inte markerades exteriört. De gamla vattentornet i Skara, byggt 1898-99 och rit­at av Ernst Torulf, och Eslöv, byggt 1905, var tidiga före­gång­are på att visa en utkragande överbyggnad. Eslöv är dess­utom byggt med armerad betongstomme.

Gnesta gamla vattentorn är ett av de tidigare ex­empl­en i Sverige på vattentorn som är byggt med en tydlig skelett­kon­strukt­ion av betong, med ut­krag­an­de överbyggnad och däri­gen­om väl synlig cistern, samt enkelt putsade fasader. Vattentornet är ett pionjärarbete och har ett stort byggnads­tek­nik­historiskt värde. Tornet har ett tydligt jugend­form­språk. Flertalet av sam­tida vattentorn har tegel­fas­ad­­er och ett national­romantiskt formspråk.

Vattentornet är konstruerat och ritat av den namn­kunnige väg- och vattenbyggnadsingenjören Helge Gustaf Torulf, född 1870, som vid tiden var ägare av konsultföretaget Allmänna Ing­en­jörs­byr­ån. Helge var bror till den ofta anlitade arkitekten Ernst Torulf, som tillsammans med Ivar Tengbom ritat flera svenska vattentorn.

Gnesta vattentorn är dock ett verk av Helge, vilket också syns i de enkla kon­struk­tions­form­er­na. Helge Torulf med­verkade även vid byggandet av Katrineholms vattentorn 1907 (dock ritat av Tengbom & Torulf), sannolikt tornet i Solna, Haga­lund 1911-12 (även det ritat av Tengbom & Torulf), samt tornet i Östhammar 1915. Östhammars vattentorn har stora likheter med Gnestas, med putsade fasader, synliga strävpelare och en kupolformad takkupa. Även Östhammars torn är under­tecknat K V Bille.
Sannolikt är det Helge Torulfs tidigare erfarenheter från arbets­åren i Berlin, som styrt gestaltningen av torn­et. Genom att torn­et är ritat av Torulf har det ett arki­tek­tur­hist­or­iskt värde och då det fort­far­ande har kvar in­red­ning och ännu inte är ombyggt har det ett för­stärk­an­de aut­ent­icitetsvärde.

Tornet har ett samhällshistoriskt värde då det visar på den framåtanda som spirade i Gnesta de första åren in på 1900-talet, då Västra stambanan var i full trafik och Gnestas be­folk­ning ökade. Vatten­tornet är en representant för den första stora byggna­tion­en av vattentorn i Sverige, då de väx­ande sam­­häll­ena fick nya behov av större mängder vatten, till hus­håll, sjukhus, industrier och i Gnestas fall även järnvägstrafiken.

Genom sin placering på Gnestahöjden har tornet ett viktigt miljöskapande värde, då dess silhuett syns vida omkring ovan samhället Gnesta.

För de boende i Gnesta har vattentornet fått ett starkt id­ent­itets­värde. Vid omröstningen som ut­fördes i hela landet, på initiativ av Stads­miljö­råd­et, under arkitekturåret 2002 om vilka byggnader som var mest omtyckta, röstades vattentornet fram som ”alla tiders bästa byggnad i kommunen”. En kom­mentar låter ”Vattentornet ÄR Gnesta!”.

Det är vid eventuella reparationer av stor vikt att be­hålla samma material och utförande som kan av­läsas i det befintliga tornet. Den ursprungliga tak­plåten har stort autenticitetsvärde och skall be­varas så långt det är möjligt. Vid even­tu­ella byten av plåt­ar skall format, skarvar och läggning bi­be­håll­as. Vid inventeringen fanns ingen möjlighet att bedöma plåt­ens eventuella rostgenomslag, och därmed plåt­ens skick. Även putsen är original, med enstaka senare lagningar och bör lagas med sam­ma materi­al och metod som befintligt.

Hela rapporten med bilder och ritningar finns hos Länsstyrelsen i Södermanlands län.


Hem
Home
Vattentorn
Water Towers
Vattentorn: Svealand
Water Towers: Svealand
Upp
Up
Senast uppdaterad 091020