| Skånska vattentornssällskapet Scanian Water Tower Society |
| Hem | Vattentorn - Water Towers | Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Observandum  |
Vattenblandat |
aVA |
| VA-historia | VA-Profiler | VA-artiklar | VA-litteratur | Akvedukter | Däxlar | Diverse VA | Gästsidor | Länkar |
| Den ledande branschtidningen VA-tidskriften Cirkulation har en serie om vattentorn under rubriken Ebers vattentorn. Här presenteras bild och text på intressanta vattentorn i världen, utom Skåne och Sverige. Materialet återges senare på denna sajt, men bäst är att läsa tidskriften. |
| Belgien | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Italien | Nederländerna | Norge | Portugal | Schweiz | Spanien |
| Storbritannien | Tjeckien | Tyskland | Ungern | USA | Österrike |
| Ebers vattentorn: Italien |
Eber Ohlsson
 |
Cirkulation 5/2011
Poslätten är ett bördigt område och Italiens viktigaste industricentra. På slätten meandrar Po, landets längsta flod, och invid floden, två mil från Parma ligger staden Casalmaggiore nedanför en vall som skall skydda mot flodöversvämningar. I stadens centrum byggdes under den fascistiska tiden ett vattentorn, ”Torre Littoria”, ett namn som manifesterar den dåvarande politiska regimen. Arkitekturen är också typisk för dåtidens publika byggnader. Det kvadratiska tornet, som stod klart 1936, har sidlängden 9 m och höjden 40 m. Numera har tornet enbart en mobiltelefonmastfunktion.
|
 |
Cirkulation 6/2009
Det finns vattentorn som fyller sin funktion, utan att få någon uppmärksamhet - så länge de levererar ett gott vatten med ett lämpligt tryck. Ett sådant vattentorn finns i den italienska staden Pisa, där dock detta vattentorn något bryter anonymiteten genom att bära stadens vapen. I samma stad finns ett annat torn, som inte förser medborgarna med vatten, och som dessutom lutar därför att det är otillräckligt pålat i en grund bestående av sand, lera, grus och därunder blålera. Alltså ett torn som inte har blivit som det var planerat. Men detta torn får mer uppmärksamhet. Otack är världens lön.
|
 |
Cirkulation 4/2008
Stazione Termini, Rom C, är namngiven efter en av romartidens stora badanläggningar, Diocletianus termer, där bad skedde omväxlande i varmt och kallt vatten. På motsatt sida av stationsområdet finns två flankerande vattentorn, som bör ha levererat kallt vatten till loken, vatten som därefter upphettades. Vattentornen är ritade av chefsingenjör och chefsarkitekt Angiolo Mazzoni, som var inspirerad av arkitekturinriktningen konstruktivism. Tornen liksom förnyelsen av stationen var ett arbete inför den stora världsutställningen 1942 i Rom, en händelse som dock rann ut i sanden.
|
 |
Cirkulation 4/2007
I den eviga staden Rom, blandas gammalt och nytt. Vid Porta Maggiore finns många gamla akvedukter, men även ett 70-årigt vattentorn. Tornet har inskriptioner ovanför en tempelgavel. Överst akronymen SPQR, Senatus Populusque Romanus (Senaten och det romerska folket), använt såväl under Romarriket som i modern tid. Under SPQR finns en asymmetrisk tidsangivelse, dels 1934 i latinska bokstäver, och dels ett tomrum. Tomrummets tidsangivelse, EF XIII, går att få fram med hjälp av kramlorna. EF står för fascisternas tidräkning Era Fascista, som startade 28/10 1922. Allt varar inte evigt.
|
 |
Cirkulation 6/2006
De Pontinska träsken är ett område söder om Rom, som under antiken var viktig jordbruksbygd, men som senare förvandlades till sumpmark. Under 1920/1930-talen dikades området ut och blev åter bördig mark. Det blev även nya städer, som den 1935 anlagda Pontinia, där vattentornet blev en av de första byggnaderna. Staden och tornet är verk av arkitekt Oriolo Frezzotti och ingenjör Alfredo Pappalardo. Det nästa 29 m höga tornet i betong, har en reservoar på 180 m³, och en fasad där tegel varvas med travertin. På tre piedestaler vid tornets bas skulle det stå statyer, projekt som dock inte blev av.
|
 |
Cirkulation 4/2005
En idealstad grundad 1593, med ett vattentorn i jugendstil från 1914-15 ligger nordväst om Trieste i Italien. Det är staden Palmanova, en gång grundad som ett venetianskt gränsfäste och byggd efter det som man då trodde var en romersk idealplan. I den renässansbefästa niosidiga staden strålar gatorna ut radiellt några kvarter från det sexkantiga torget. Den är beskriven i de flesta läroböcker i stadsgeografi eller stadsplanering. I slutet på en av de radiella gatorna står ett betongvattentorn, planerat av ingenjör Schiavi. Tornet, med en reservoar på 250 m³, togs ur bruk på 1990-talet.
|
| Sammanställning årsvis av Ebers vattentorn. |
| 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 | Alla år |
| Hem Home |
Vattentorn Water Towers |
Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Upp Up |
| Senast uppdaterad 120215 |