Skånska vattentornssällskapet - Urbanmorfologi
Scanian Water Tower Society - Urban Morphology
Hem Vattentorn - Water Towers Ebers vattentorn Eber's Water Towers Observandum   Vattenblandat   aVA
VA-historia VA-Profiler VA-artiklar VA-litteratur Akvedukter Däxlar Diverse VA Gästsidor Länkar

Den ledande branschtidningen VA-tidskriften Cirkulation har en serie om vattentorn under rubriken Ebers vattentorn. Här presenteras bild och text på intressanta vattentorn i världen, utom Skåne och Sverige. Materialet återges senare på denna sajt, men bäst är att läsa tidskriften.

Belgien Danmark Estland Finland Frankrike Italien Lettland Litauen Nederländerna Norge Polen Portugal
Schweiz Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike

Ebers vattentorn: Danmark

Eber Ohlsson


Nr 8/2016
Orebjerg

Nr 8/2016
Skjern

Nr 8/2015
Jægersborg

Nr 8/2014
Hovedgård

Nr 8/2013
Korsør

Nr 8/2012
Risø

Nr 8/2011
Tønder

Nr 8/2010
København

Nr 8/2009
Kolding

Nr 8/2008
Haderslev

Nr 8/2007
Herlufsholm

Nr 8/2006
Herning

Nr 8/2005
Nysted

Nr 8/2004
København

Nr 8/2003
Glostrup

Nr 1/2002
Esbjerg

Nr 4/2000
Fredericia

Nr 1/2000
Sakskøbing

Nr 8/1998
Horsens

Nr 3/1998
Svaneke


Cirkulation 8/2017

Ett vattentorn som är byggt av en te- och kaffeimportör, skulle kunna tyda på att vatten är en viktig ingrediens vid tillagningen av dessa njutningsmedel. Det är känt att vattnets hårdhet påverkar dryckernas kvalitet, och det är inte utan skäl som kaffefirmorna tillhandahåller Skånerost, även om det vatten som levereras i de skånska kommunala vattenledningsnäten numera har lägre hårdhet.

Grosshandlare Christian Fode köpte 1918 Orebjerg Gods på danska Sjælland och moderniserade gården med bland annat elverk och vattenverk. Uppe vid vägen byggde han även ett 13 meter högt vattentorn.

Se även:   Vandtårne: Region Hovedstaden > Orebjerg


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/2016

Staden Skjern i danska Västjylland är skapad av järnvägen. Här står sedan 1898 ett 15 m högt vattentorn för ånglokens försörjning. Det är ritat av NPC Holsø, en av Danmarks ledande järnvägsarkitekter. Tornet är byggnadsminne sedan 1981.

Skjern, som ligger i ett frikyrkligt område, var en tid alkoholmässigt torrlagd. Men det fanns ett vattenhål. På stationens servering kunde törsten släckas, men bara om man hade en tågbiljett. Därför såldes det många biljetter till den närmaste stationen, den 4 km bort liggande Tarm. Antalet som konkret reste mellan stationerna var dock betydligt färre.

Se även:   Vandtårne: Region Midtjylland > Skjern


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.
Cirkulation 8/2015

Vindflöjlar som kyrktuppar är en inte ovanliga, så varför skulle inte en sådan hane även kunna finnas på ett vattentorn? Vilket det gör det på tornet i danska Jægersborg, norr om Köpenhamn. Den är lätt att iaktta, eftersom tornet är riktmärke för de som färdas på motorvägen söderut mot den danska huvudstaden.

Tornet, som är byggt 1955, är ritat av arkitekt Edvard Thomsen. Under senare år har det inrättats fritidslokaler i tornets nedre våningar och 36 ungdomslägenheter på planen under reservoaren. Arkitekten Dorte Mandrup har här med de lätta fönsterkonstruktionerna fasetterat tornet.

Se även:   Vandtårne: Region Hovedstaden > Jægersborg


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/2014

Om man säger svampvattentorn, så ser de flesta för sitt inre öga ett vattentorn som Svampen i Örebro eller dess många efterföljare. Dessa torn har också en ideal form, stor volym överst för jämnt vattentryck och liten volym nederst där vattenomsättningen kan vara mindre. En form som blev möjlig att bygga då spännarmering blev en del av konstruktionen.

I danska Hovedgård, ett mindre samhälle mellan Horsens och Aarhus, står ett annorlunda svampvattentorn. Ett enkelt mindre vattentorn från 1930-talet har svampar av alla sorter målade på fasaden. Ett svampställe som det är lätt att finna.

Se även:   Vandtårne: Horsens > Hovedgård


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/2013

Byggnader får ibland folkliga epitet, vattentorn inte undantagna. I danska Korsør har ett av tornen i folkmun fått epitet Kindtanden. Vatten-tornet är resultatet av en arkitekttävling 1947, som vanns av E Frandsen och J Falster. De vann på vann, som en skåning skulle ha sagt. Det 30 m höga tornet i armerad betong rymmer 450 m³.

Tänder, tandstatus och karies var annars något som allmänt diskuterades för 50 år sedan. Då fanns förslag om att tillsätta fluor i dricksvattnet. Men det blev protester, ingen hade bett om denna allmänmedicinering. Med-borgarna har trots det ett gott bett utan proteser.

Se även:   Vandtårne: Slagelse > Korsør-Fjordvænget


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/2012

Nobelpristagaren Niels Bohr var en av dem som låg bakom grundandet av det norr om danska Roskilde liggande forskningscentrat Risø, där forskning om fredligt utnyttjande av kärnkraften skulle ske. För att kyla ner reaktorer krävs vatten, och detta vatten skall säkert och snabbt komma till hjälp med en av fysikens lagar, gravitationen.

Därför byggdes det 1959 ett 45 meter högt vattentorn på marken ovanför Risø, med en nedkylningsreserv på 300 m³. Tornet är ritat av Preben Hansen och Paul Niepoort. Sedan den sista reaktorn på Risø lades ned för några år sedan, har torndriften upphört.

Se även:   Vandtårne: Roskilde > Risø


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/2011

År 1902 byggdes det ett vattentorn i den tyska staden Tondern, som låg i dåvarande Schleswig-Holstein. Det 39 m höga tegeltornet, med en re­servoar på 200 m³, var i den övre utkragade delen skifferbeklädd. När Danmark 1920 återfick Nordslesvig, nu kallad Sønderjylland, bytte staden namn till Tønder.

Efter det att torndriften upphört 1980, blev det efter en donation 1994 re­nov­erat, med den övre delen nedlyft, ombyggd och återsatt. I det nu 40 m höga tornet med utsikt över marsklandet, finns en permanent utställning av stolar designade stadens son, den berömde möbelarkitekten Hans Wegner.

Se även:   Vandtårne: Tønder


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/2010

Arkitekt Ib Lunding var en mångsidig begåvning, något som han fick möj­lig­het att praktisera på stadsarkitektkontoret i Köpenhamn. Han de­sign­ade exempelvis stadens nya trådbussar och spårvagnar, med dess hörnrundade fönster.

Hans signum, runda fönster, sätter också sin prägel på det av honom ritade 34 meter höga betongvattentornet i stadsdelen Brønshøj. Tornet som byggdes 1928, har en reservoar på 3 000 m³. På gatan förbi tornet gick spårvägslinje 2, där hans spårvagnar rullade åren 1931-69, varför två av hans designverk har mötts här. Vattentornet är sedan år 2000 be­var­an­de­skyddat.

Se även:   Vandtårne: København > Brønshøjsvej


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/2009

Det är lätt hänt att när framtiden ser ljus ut, kosta på en nybyggnad mer än vad som vad som skulle ha gjorts i en kärv tid. Det nya vatten­torn­et skall kanske glänsa lite mer än grannkommunens torn. När den jylländska staden Kolding på 1960-talet skulle bygga ett nytt vattentorn i stadens östra del, var Danmark inne i en sådan ljus period.

Koldings nya vattentorn, som stod klart 1967, fick trots att det blev dyr­are, ett utvändigt stålskelett beklätt med lätta metallplattor. Det var arkitekt Henning Noes-Pedersen som ritade det 42 meter höga tornet med volymen 750 m³. Det blev ett glänsande torn.

Se även:   Vandtårne: Kolding


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/2008

En skål som öppnar sig mot himlen kan både sym­bol­is­era att vi tack­samt tar emot den uppifrån kommande liv­giv­ande vätskan, och att denna vätska bärs fram till med­borg­arna. Ett vattnets skafferi, som alltid står till dis­pos­it­ion med kvalitetsvaror. I Haderslev, en stad i danska Sønderjylland bygg­des 1991-92 ett betongvattentorn som i högsta grad visualiserar detta.

Arkitekt Wolfgang Kleemann har här format vattentornet som en skål, stå­ende på två skivor. Tornet med en diameter på 32 m och en höjd på 18 m, har fått volymen 3 300 m³. Det blev ett torn med enkla och klara linjer. Skål för vattnet.

Se även:   Vandtårne: Haderslev


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/2007

Herlufsholm i Danmark var ett medeltida bene­diktiner­klost­er, som 1565 omvandlades till en internatskola, dit före­trädesvis den danska adeln sände sina söner. Som många andra själv­ständ­iga enklaver, så ordnades även här en del av infra­strukturen inom institutionen, som skolans vattentorn från 1911.

På denna anspråksfulla stjärnskola fanns det även ett astro­nom­iskt ob­serv­at­orium. Det var byggt ovanpå ett pumphus, där vattnet togs från Susån. När denna byggnad revs, så placerades det nya observatoriet 1970/71 på taket av vattentornet. Eleverna kunde då åter sikta mot stjärnorna.

Se även:   Vandtårne: Næstved > Herlufsholm


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.



Cirkulation 8/2006

Västjylland är ett område i Danmark med mager jordmån, vilk­­et har skap­at kärva betingelser för befolkningen. Det har tvingat dem till både sparsamhet och företagssamhet. Likheterna med Små­land är påtagliga, både när det gäller ekonomiska och re­ligi­ösa förhållanden.

Sparsamhetsdygden kom till uttryck 1950, när Herning, metropolen i hed­om­rådet, skulle bygga ett nytt vattentorn, men även en ny kyrka. Be­spar­ings­potentialen var påtaglig om vattentorn och kyrk­torn kombi­nerades. Kyrkan Sct Johannes torn, ritat av Öllgaard och Packness, hyser därför idag en vattenreservoar på 400 m³.

Se även:   Vandtårne: Herning


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/2005

I Danmarks sydligaste och minsta köpstad, Ny­sted på Lolland, uppförde man 1912-1913 ett 35 meter högt vattentorn med en re­servoar på 94 m³. Det gula putsade svagt koniska betongtornet med vita ge­sims­er, en entré i nybarock och ett rött sextonsidigt te­gel­man­sard­tak, projekterades av arkitekt Alf. Jørgensen och ingenjör Georg Jochumsen.

Tornet som var i drift till 1976, renoverades 1977 och 1988, för att därefter under sommarhalvåret hysa ut­ställ­ning­ar samt ge be­­sö­ka­re möjlighet att gå upp och beundra utsikten. Det blev det sjätte vattentornet i Dan­mark som fått byggnads­minne­stat­us.

Se även:   Vandtårne: Guldborgsund > Nysted


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/2004

Grodor och vatten hör ihop, men inte i vattentorn. På Lyngby­vej i Köpen­hamn, Danmark kan man dock se blinkande grodor utanpå vattentornet, här som ljusreklam. Det är ett skorstens­vatt­en­torn för godistillverkaren Galle & Jessen. Den 50 m³ stora re­servoaren från 1927 tillkom därför att för­bruk­ning­en ibland var så stor, att det kommunala ledningsnätet inte alltid kunde leverera den behövliga vattenmängden.

Fabriken flyttade 1988, men tornet står kvar och blev skyddat 1998 och 10 år framåt. Därför kan det fortfarande göras reklam för en av firmans stora pro­dukter - fyllda chokladgrodor.

Se även:   Vandtårne: København > Vibenshus Runddel


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/2003

Utstansningen ”G.V.” på vindflöjeln på vattentornet i danska Glostrup, är en stolt markering att förortskommunen väster om Köp­enhamn är ett modernt samhälle med eget vattenverk. Det 33 m höga vattentornet i tegel, med en reservoar på 110 m3, byggdes 1905 i romansk stil under jugendstilens glans­period, efter ritningar och beräkningar av ingenjör August Fensmark.

Tornet var i bruk fram till 1963, då det ersattes av ett nytt och större vattentorn. Förslaget att riva vattentornet och anlägga en bensin­sta­tion gick om intet, så idag vårdas det gamla vattentornet som Glo­strups kännetecken.

Se även:   Vandtårne: Glostrup


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.


Cirkulation 8/2002

Peder Andersen var en fabrikör som levde och verkade på 1800-talet i Frederiksberg, en av den dan­ska huvudstaden om­slut­en kommun. Han ord­na­de 1869 en privat vattenförsörjning för östra delen av hemkommunen, och byggde då ett vatten­torn på sin tomt.

År 1877 upprepade han bedriften genom att längre västerut, vid P Andersens Vej, uppföra ett nytt vatten­verk och vattentorn. Tornet, med en av krysspelare uppburen reservoar på ca 500 m³, togs ur bruk 1948 och är sedan 1990 byggnadsminne. Än i dag står namnet Andersen på vattentornet, ett vackert minne som kanske även skulle passa andra son­namn

Se även:   Vandtårne: Frederiksberg


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 1/2002

Att illustrera margarinpaket med vattentorn är inte van­ligt, men har använts av Esbjerg Maragarinefabrik. Det är ett grepp som är för­ståe­ligt, eftersom ett varumärke skall vara särpräglat och därtill kopplat till posi­tiva värden. Vad kan då vara mera lämpligt än ett magnifikt vatten­torn och där­till den danska stadens kännetecken.

Arkitekt för det sedan 1897 på en kulle, tillika brons­ålders­hög, stående västjylländska tornet, med sina karakteristiska tureller, var Christian Hjerrild Clausen. Han har med stor san­nolikhet haft det medeltida Haus Nassau i Nürnberg som före­bild. Tornets cylindriska reservoar rymde endast 130 m³, vilket tidigt blev för lite i den expansiva ex­port­hamn­stad­­en.

Det sedan länge avställda tornet, fick för tio år sedan en ge­dig­en upp­rust­ning, och hyser idag sommarutställningar med tornutsikt. Det bygg­nads­minneförklarade tornet med egen förening har nu, skulle man kunna säga, hamnat i smöret.

Se även:   Vandtårne: Esbjerg


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 4/2000

Förvara och försvara. Det är ord som kan användas om vatten­torn­et i den jylländska staden Fredericia. Stad­en, som 350-år­jubil­er­ar i år, är en av Nordens bäst be­var­ade fästningsstäder. På krönet av en av bastionerna, Prins Georgs Bastion, står det vita vatten­torn­et sedan 1909, samma år som fästningen Fredericia blev nedlagd.

Tornet är 16 meter högt och har överst en krenelering som al­lud­er­ar till ett medeltida försvarstorn. Det var entreprenör Gudnitz från Köpenhamn som för 24 500 danska kronor byggde vattentornet i armerad betong.

Ovanför re­ser­voar­en på 440 m³ finns det ett utsiktsplan, som är öppet för all­mänheten under sommarhalvåret. Härifrån är det en strål­ande utsikt över danska vatten, inte minst Lilla Bält. Så torn­et försvarar sin plats.

Se även:   Vandtårne: Fredericia > Prins Georgs Bastion


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 1/2000

I den lilla danska staden Sakskøbing på Lolland bygg­des ett 33 meter högt vattentorn 1908. Reservoarvolymen var inte över­väld­igande, bara 60 m³. Med andra ord ett or­di­närt danskt vatten­torn. Den enda särprägeln var vind­flöj­eln i form av en ullsax, en an­spel­ning på stadens vapen. Den stora förändringen kom då arkitekt Flemming Skude ritade ett förslag till bemålning av tornet.

År 1982 var ansiktet på reservoardelen färdigmålat, med två av tornets fönster som ögon samt torntaket som en na­tur­lig hatt. Tornet togs ur drift 1985, men är idag stadens ansikte mot om­världen och återfinnes på skyltar och brosch­yrer. ”Saxine - det smilende vandtårn” blev ett an­siktslyft och ett riktigt klipp för staden.

Se även:   Vandtårne: Guldborgsund > Sakskøbing


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 8/1998

Ett stålvattentorn som avviker från den normalt standard­iser­ade och helt dominerande ro­ta­tions­sym­metr­isk­a formen finner man i den danska staden Horsens. Här, i den södra förstaden Tyrsted, har ar­ki­tekt Holger Koch Nielsen skapat ett vattentorn i 206 ton stål med en medveten skulptural form. En hydrauliskt bra form, där man nyttjat stålets fördelar.

På den ok­ta­go­na­la centrumkolonnen och de åtta i solfjädersform placerade sidopelarna återfinns en reservoar, formad som en slip­ad diamant. Liksom för den betydligt mind­re transparenta dia­mant­en, tillför ljuset här plusvärden. Ljusspeglingar och skugg­or skiftar med solens gång över himlavalvet på de sexton reservoar­sid­or­na.

Det är inte förvånande att vattentornet fick ”Det Euro­peiska Stål­pris­et”, byggåret 1983. Bakom de blå­mål­ade stål­ytor­na ryms 2000 m³ vatten, och detta till en bygg­kost­nad för hela tornet på 3,6 milj­oner danska kronor. Det 28 m höga vattentornet i Östjylland har med rätta fått epitetet ”den blå diamanten”, och nog är det ett vackert smycke i Horsens by.

Se även:   Vandtårne: Horsens


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Cirkulation 3/1998

Ett särpräglat vattentorn, av en världsberömd arkitekt, finner man på Bornholms östkust. I den idylliska orten Svan­eke står ett vattentorn, som kallas för sjömärket. Namn­giv­ningen är lätt att förstå, men inte den vattentekniska formen. Snapsglasformen hade nog varit bättre, även i Danmark. Pyramidformen är kanske det pris man får betala, när den okonventionelle arkitekten Jörn Utzon ritar vattentorn.

Några år senare skapade han en annan särpräglad byggnad, Australiens berömda Sydney-opera. Svanekeborna är stolta över det vattentorn de fick 1952. Med en reservoarvolym på 110 m³, klarade det försörjningen fram till 1988. Nu är det av­ställt och förklarat som byggnadsminne.

Se även:   Vandtårne: Bornholm > Svaneke


Ladda ner
Cirkulations
version

som en pdf-fil.

Sammanställning årsvis av Ebers vattentorn.
2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Alla år

Hem
Home
Vattentorn
Water Towers
Ebers vattentorn Eber's Water Towers Upp
Up
Senast uppdaterad 180207