| Skånska vattentornssällskapet Scanian Water Tower Society |
| Hem | Vattentorn - Water Towers | Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Observandum  |
Vattenblandat |
aVA |
| VA-historia | VA-Profiler | VA-artiklar | VA-litteratur | Akvedukter | Däxlar | Diverse VA | Gästsidor | Länkar |
| Den ledande branschtidningen VA-tidskriften Cirkulation har en serie om vattentorn under rubriken Ebers vattentorn. Här presenteras bild och text på intressanta vattentorn i världen, utom Skåne och Sverige. Materialet återges senare på denna sajt, men bäst är att läsa tidskriften. |
| Belgien | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Italien | Nederländerna | Norge | Portugal | Schweiz | Spanien |
| Storbritannien | Tjeckien | Tyskland | Ungern | USA | Österrike |
| Ebers vattentorn: Danmark |
Eber Ohlsson
 |
Cirkulation 8/2011
År 1902 byggdes det ett vattentorn i den tyska staden Tondern, som låg i dåvarande Schleswig-Holstein. Det 39 m höga tegeltornet, med en reservoar på 200 m³, var i den övre utkragade delen skifferbeklädd. När Danmark 1920 återfick Nordslesvig, nu kallad Sønderjylland, bytte staden namn till Tønder. Efter det att torndriften upphört 1980, blev det efter en donation 1994 renoverat, med den övre delen nedlyft, ombyggd och återsatt. I det nu 40 m höga tornet med utsikt över marsklandet, finns en permanent utställning av stolar designade stadens son, den berömde möbelarkitekten Hans Wegner.
|
 |
Cirkulation 8/2010
Arkitekt Ib Lunding var en mångsidig begåvning, något som han fick möjlighet att praktisera på stadsarkitektkontoret i Köpenhamn. Han designade exempelvis stadens nya trådbussar och spårvagnar, med dess hörnrundade fönster. Hans signum, runda fönster, sätter också sin prägel på det av honom ritade 34 meter höga betongvattentornet i stadsdelen Brønshøj. Tornet som byggdes 1928, har en reservoar på 3 000 m³. På gatan förbi tornet gick spårvägslinje 2, där hans spårvagnar rullade åren 1931-69, varför två av hans designverk har mötts här. Vattentornet är sedan år 2000 bevarandeskyddat.
|
 |
Cirkulation 8/2009
Det är lätt hänt att när framtiden ser ljus ut, kosta på en nybyggnad mer än vad som vad som skulle ha gjorts i en kärv tid. Det nya vattentornet skall kanske glänsa lite mer än grannkommunens torn. När den jylländska staden Kolding på 1960-talet skulle bygga ett nytt vattentorn i stadens östra del, var Danmark inne i en sådan ljus period. Koldings nya vattentorn, som stod klart 1967, fick trots att det blev dyrare, ett utvändigt stålskelett beklätt med lätta metallplattor. Det var arkitekt Henning Noes-Pedersen som ritade det 42 meter höga tornet med volymen 750 m³. Det blev ett glänsande torn.
|
 |
Cirkulation 8/2008
En skål som öppnar sig mot himlen kan både symbolisera att vi tacksamt tar emot den uppifrån kommande livgivande vätskan, och att denna vätska bärs fram till medborgarna. Ett vattnets skafferi, som alltid står till disposition med kvalitetsvaror. I Haderslev, en stad i danska Sønderjylland byggdes 1991-92 ett betongvattentorn som i högsta grad visualiserar detta. Arkitekt Wolfgang Kleemann har här format vattentornet som en skål, stående på två skivor. Tornet med en diameter på 32 m och en höjd på 18 m, har fått volymen 3 300 m³. Det blev ett torn med enkla och klara linjer. Skål för vattnet.
|
 |
Cirkulation 8/2007
Herlufsholm i Danmark var ett medeltida benediktinerkloster, som 1565 omvandlades till en internatskola, dit företrädesvis den danska adeln sände sina söner. Som många andra självständiga enklaver, så ordnades även här en del av infrastrukturen inom institutionen, som skolans vattentorn från 1911. På denna anspråksfulla stjärnskola fanns det även ett astronomiskt observatorium. Det var byggt ovanpå ett pumphus, där vattnet togs från Susån. När denna byggnad revs, så placerades det nya observatoriet 1970/71 på taket av vattentornet. Eleverna kunde då åter sikta mot stjärnorna.
|
 | Cirkulation 8/2006
Västjylland är ett område i Danmark med mager jordmån, vilket har skapat kärva betingelser för befolkningen. Det har tvingat dem till både sparsamhet och företagssamhet. Likheterna med Småland är påtagliga, både när det gäller ekonomiska och religiösa förhållanden. Sparsamhetsdygden kom till uttryck 1950, när Herning, metropolen i hedområdet, skulle bygga ett nytt vattentorn, men även en ny kyrka. Besparingspotentialen var påtaglig om vattentorn och kyrktorn kombinerades. Kyrkan Sct Johannes torn, ritat av Öllgaard och Packness, hyser därför idag en vattenreservoar på 400 m³.
|
 |
Cirkulation 8/2005
I Danmarks sydligaste och minsta köpstad, Nysted på Lolland, uppförde man 1912-1913 ett 35 meter högt vattentorn med en reservoar på 94 m³. Det gula putsade svagt koniska betongtornet med vita gesimser, en entré i nybarock och ett rött sextonsidigt tegelmansardtak, projekterades av arkitekt Alf. Jørgensen och ingenjör Georg Jochumsen. Tornet som var i drift till 1976, renoverades 1977 och 1988, för att därefter under sommarhalvåret hysa utställningar samt ge besökare möjlighet att gå upp och beundra utsikten. Det blev det sjätte vattentornet i Danmark som fått byggnadsminnestatus.
|
 |
Cirkulation 8/2004
Grodor och vatten hör ihop, men inte i vattentorn. På Lyngbyvej i Köpenhamn, Danmark kan man dock se blinkande grodor utanpå vattentornet, här som ljusreklam. Det är ett skorstensvattentorn för godistillverkaren Galle & Jessen. Den 50 m³ stora reservoaren från 1927 tillkom därför att förbrukningen ibland var så stor, att det kommunala ledningsnätet inte alltid kunde leverera den behövliga vattenmängden. Fabriken flyttade 1988, men tornet står kvar och blev skyddat 1998 och 10 år framåt. Därför kan det fortfarande göras reklam för en av firmans stora produkter - fyllda chokladgrodor.
|
 |
Cirkulation 8/2003
Utstansningen ”G.V.” på vindflöjeln på vattentornet i danska Glostrup, är en stolt markering att förortskommunen väster om Köpenhamn är ett modernt samhälle med eget vattenverk. Det 33 m höga vattentornet i tegel, med en reservoar på 110 m3, byggdes 1905 i romansk stil under jugendstilens glansperiod, efter ritningar och beräkningar av ingenjör August Fensmark. Tornet var i bruk fram till 1963, då det ersattes av ett nytt och större vattentorn. Förslaget att riva vattentornet och anlägga en bensinstation gick om intet, så idag vårdas det gamla vattentornet som Glostrups kännetecken.
|
  |
Cirkulation 8/2002
Peder Andersen var en fabrikör som levde och verkade på 1800-talet i Frederiksberg, en av den danska huvudstaden omsluten kommun. Han ordnade 1869 en privat vattenförsörjning för östra delen av hemkommunen, och byggde då ett vattentorn på sin tomt. År 1877 upprepade han bedriften genom att längre västerut, vid P Andersens Vej, uppföra ett nytt vattenverk och vattentorn. Tornet, med en av krysspelare uppburen reservoar på ca 500 m³, togs ur bruk 1948 och är sedan 1990 byggnadsminne. Än i dag står namnet Andersen på vattentornet, ett vackert minne som kanske även skulle passa andra sonnamn…
|
 |
Cirkulation 1/2002
Att illustrera margarinpaket med vattentorn är inte vanligt, men har använts av Esbjerg Maragarinefabrik. Det är ett grepp som är förståeligt, eftersom ett varumärke skall vara särpräglat och därtill kopplat till positiva värden. Vad kan då vara mera lämpligt än ett magnifikt vattentorn och därtill den danska stadens kännetecken. Arkitekt för det sedan 1897 på en kulle, tillika bronsåldershög, stående västjylländska tornet, med sina karakteristiska tureller, var Christian Hjerrild Clausen. Han har med stor sannolikhet haft det medeltida Haus Nassau i Nürnberg som förebild. Tornets cylindriska reservoar rymde endast 130 m³, vilket tidigt blev för lite i den expansiva exporthamnstaden. Det sedan länge avställda tornet, fick för tio år sedan en gedigen upprustning, och hyser idag sommarutställningar med tornutsikt. Det byggnadsminneförklarade tornet med egen förening har nu, skulle man kunna säga, hamnat i smöret.
|
 |
Cirkulation 4/2000
Förvara och försvara. Det är ord som kan användas om vattentornet i den jylländska staden Fredericia. Staden, som 350-årjubilerar i år, är en av Nordens bäst bevarade fästningsstäder. På krönet av en av bastionerna, Prins Georgs Bastion, står det vita vattentornet sedan 1909, samma år som fästningen Fredericia blev nedlagd. Tornet är 16 meter högt och har överst en krenelering som alluderar till ett medeltida försvarstorn. Det var entreprenör Gudnitz från Köpenhamn som för 24 500 danska kronor byggde vattentornet i armerad betong. Ovanför reservoaren på 440 m³ finns det ett utsiktsplan, som är öppet för allmänheten under sommarhalvåret. Härifrån är det en strålande utsikt över danska vatten, inte minst Lilla Bält. Så tornet försvarar sin plats.
|
 |
Cirkulation 1/2000
I den lilla danska staden Sakskøbing på Lolland byggdes ett 33 meter högt vattentorn 1908. Reservoarvolymen var inte överväldigande, bara 60 m³. Med andra ord ett ordinärt danskt vattentorn. Den enda särprägeln var vindflöjeln i form av en ullsax, en anspelning på stadens vapen. Den stora förändringen kom då arkitekt Flemming Skude ritade ett förslag till bemålning av tornet. År 1982 var ansiktet på reservoardelen färdigmålat, med två av tornets fönster som ögon samt torntaket som en naturlig hatt. Tornet togs ur drift 1985, men är idag stadens ansikte mot omvärlden och återfinnes på skyltar och broschyrer. ”Saxine - det smilende vandtårn” blev ett ansiktslyft och ett riktigt klipp för staden.
|
 |
Cirkulation 8/1998 Ett stålvattentorn som avviker från den normalt standardiserade och helt dominerande rotationssymmetriska formen finner man i den danska staden Horsens. Här, i den södra förstaden Tyrsted, har arkitekt Holger Koch Nielsen skapat ett vattentorn i 206 ton stål med en medveten skulptural form. En hydrauliskt bra form, där man nyttjat stålets fördelar. På den oktagonala centrumkolonnen och de åtta i solfjädersform placerade sidopelarna återfinns en reservoar, formad som en slipad diamant. Liksom för den betydligt mindre transparenta diamanten, tillför ljuset här plusvärden. Ljusspeglingar och skuggor skiftar med solens gång över himlavalvet på de sexton reservoarsidorna. Det är inte förvånande att vattentornet fick ”Det Europeiska Stålpriset”, byggåret 1983. Bakom de blåmålade stålytorna ryms 2000 m³ vatten, och detta till en byggkostnad för hela tornet på 3,6 miljoner danska kronor. Det 28 m höga vattentornet i Östjylland har med rätta fått epitetet ”den blå diamanten”, och nog är det ett vackert smycke i Horsens by.
|
 |
Cirkulation 3/1998
Ett särpräglat vattentorn, av en världsberömd arkitekt, finner man på Bornholms östkust. I den idylliska orten Svaneke står ett vattentorn, som kallas för sjömärket. Namngivningen är lätt att förstå, men inte den vattentekniska formen. Snapsglasformen hade nog varit bättre, även i Danmark. Pyramidformen är kanske det pris man får betala, när den okonventionelle arkitekten Jörn Utzon ritar vattentorn. Några år senare skapade han en annan särpräglad byggnad, Australiens berömda Sydney-opera. Svanekeborna är stolta över det vattentorn de fick 1952. Med en reservoarvolym på 110 m³, klarade det försörjningen fram till 1988. Nu är det avställt och förklarat som byggnadsminne.
|
| Sammanställning årsvis av Ebers vattentorn. |
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 | Alla år |
| Hem Home |
Vattentorn Water Towers |
Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Upp Up |
| Senast uppdaterad 111214 |