| Skånska vattentornssällskapet Scanian Water Tower Society |
| Hem | Vattentorn - Water Towers | Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Observandum  |
Vattenblandat |
aVA |
| VA-historia | VA-Profiler | VA-artiklar | VA-litteratur | Akvedukter | Däxlar | Diverse VA | Gästsidor | Länkar |
| Den ledande branschtidningen VA-tidskriften Cirkulation har en serie om vattentorn under rubriken Ebers vattentorn. Här presenteras bild och text på intressanta vattentorn i världen, utom Skåne och Sverige. Materialet återges senare på denna sajt, men bäst är att läsa tidskriften. |
| Belgien | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Italien | Nederländerna | Norge | Portugal | Schweiz | Spanien |
| Storbritannien | Tjeckien | Tyskland | Ungern | USA | Österrike |
| Ebers vattentorn: Tyskland |
Eber Ohlsson
 |
Cirkulation 3/2012
Ett litet hus överst på ett Eiffeltorn kan man kanske karakterisera vattentornet i staden Groitzsch söder om Leipzig i tyska förbundslandet Sachsen. Det är enastående, eftersom de två andra tornen som byggdes i samma stil numera är skrotade. Dortmundfirman August Klönne konstruerade det 45 m höga vattentornet, som har en reservoar på 300 m³. Tornet, som togs i drift 1904, blev skadat av bombflyg i andra världskriget, men reparerades och är fortfarande i drift. Allmänheten har möjlighet att komma upp på utsiktsplattformen under stadsfest- och Öppet husdagarna, och då är det givetvis kö.
|
 |
Cirkulation 7/2011
Det första vattentornet med en hyperbolisk struktur konstruerades av den ryske ingenjören Vladimir Sjuchov till en panrysk utställning 1896 i Nizhny Novgorod (Gorkij under Sovjettiden). Hyperboliska torn kan byggas med raka strävor, där man genom strävvinkeln får smalare mitt än bas och topp. Det blir både starka och smäckra torn. Det 30 meter höga vattentornet i samhället Möglingen, 15 km norr om Stuttgart i tyska förbundslandet Baden-Württemberg, har en reservoar på 400 m³. Tornet med en diameter 9,6 m vid marken, 7 m vid midjan och överst 15,5 m, ritades av arkitekten R Kessler och togs i bruk 1965.
|
 |
Cirkulation 4/2011
Borkum är den största och västligaste av de tyska ostfrisiska öarna och består mest av marskland och sanddyner. I äldre tid hade öborna egna brunnar, men med ökad befolkning och turism anlades ett vattenverk vid sanddynerna en kilometer öster om bebyggelsen. Närmare bebyggelsen byggdes samtidigt ett vattentorn och år 1901 togs de båda i drift. Tornet förlorade dock sin funktion 1955, men fick 1983 genom myndighetsbeslut skydd som minnesmärke och har nu även fått en egen bevarandeförening. Nordväst om ön finns grundet Borkumriff, känt för sitt fyrskepp och från radions väderrapporter.
|
 |
Cirkulation 7/2010
Vattenmusik skapades av Georg Friedrich Händel i början av 1700-talet. I det tidigare vattentornet i Misburg nära Hannover i Tyskland, 20 mil nordväst om Händels födelsestad Halle, skapas det numera vattentornsmusik, dock mera rock än Händels barock. Tornet, nu en symbol för Misburg, om än inte vacker, är en gammal luftskyddsbunker från kriget, som 1959/60 byggdes om till vattentorn. Det blev 1992 privatägt och ombyggt till en musikbunker med 10 övningsrum på fyra våningar. Grannar uppfattar det kanske fortfarande som ett skyddsrum, nu skydd mot inifrån kommande hårdrocksbandljud.
|
 |
Cirkulation 4/2010
Vattentornet par préférence står på Friedrichsplatz i tyska Mannheim. I en arkitekttävling 1884 om tornets gestaltning vann arkitekten Gustav Halmhuber. Med en reservoar på 2 000 m³ blev det monumentala 60 meter höga nybarocktornet i gul sandsten invigt 1889, 2½ gång så dyrt som planerat. Mannheim är en stor och mycket viktig industristad vid Rhen, så tornet blev illa åtgånget under bombraiderna 1943-45. Efter kriget fanns planer på att bygga om tornet till en betongkonstruktion, men efter folkliga protester restaurerades tornet på 1960-talet och är idag stadens stolthet och symbol.
|
 |
Cirkulation 7/2009
6 års drifttid är inte mycket för ett vattentorn. Det var mellan 1957 och 1963, som det 18,5 m höga vattentornet i röd sandsten i byn Utscheid-Buscht i södra Eifelbergen i Tyskland var i drift. Å andra sidan var reservoarvolymen inte heller imponerande, bara 30 m³. År 1993 omvandlade arkitekturprofessor Oswald Mathias Unger det gamla vattentornet till ett eget feriehus i fem våningsplan, med spiraltrappa och moderna faciliteter. De nuvarande ägarna, ett holländskt par, har i tornet även skapat en liten konsertsal, där allmänheten ibland bjuds in till aftnar med klassisk musik och poesi.
|
 |
Cirkulation 3/2009
Ett vattentorn ger på avstånd ofta en tydlig signal. I de flesta fall att man närmar sig en viss ort. Men vattentornet i Hohenlockstedt norr om Hamburg i Tyskland, byggt 1900-01 och i drift till 1980-talet, gav förr en signal som kunde betyda skillnaden mellan liv och död. Här finns i en mast på tornet en upphissbar boll som förr visade när skarpskjutning pågick på den närbelägna preussiska arméns övningsfält. Här finns även en tornskylt som på tyska och finska anger att här har utbildats finska jägare. Jägare för kampen om finsk självständighet, där senare dessa blev kärnan i den finska armén.
|
 |
Cirkulation 6/2008
Det är inte helt ovanligt att finna gedigna vattentorn på tyska jordbruksgods. Ett sådant exempel är godset Wulmenau, söder om Lübeck och bara 5 kilometer öster om en Autobahn, som många nordbor kör när de skall söderut. Dessa semesterfarare skulle om de ibland avvek från Tysklands bilpulsådrar, upptäcka en ny kulturvärld. Vattentornet i Wulmenau, som var i drift 1912-1972, är byggt i armerad betong på ett naturstensfundament. Det fem våningar höga tornet med en reservoar på 50 m³, är idag klassificerat som kulturminnesmärke. Ägaren söker nu investerare som kan skapa bostäder i tornet.
|
 |
Cirkulation 2/2008
Där det finns storkar finns det vatten. En god regel med tanke på var dessa fåglar hämtar sin föda. Mer ovanlig är regeln att om det finns storkar så finns det vattentorn. Detta gäller dock i den tyska byn Rühstädt vid floden Elbe, 15 mil uppströms Hamburg. I slottsparken står här sedan 1885 ett vattentorn, med ett storkbo sedan 1952. Med ytterligare ca 140 storkar i byn, borde födelsetalet vara stort, men här bor blott 240 invånare. Men de fick en storkfjäder i hatten, då de 1996 utsågs till Den Europeiska Storkbyn. Vattentornet som togs ur drift 1912 och restaurerades 1992 är symbol för Rühstädt.
|
 |
Cirkulation 3/2007
En vattentornsvy med brunkolsvagnar och tvåtaktsbilar. DDR-prägeln är klar, vilket dock inte luften var. Brunkolsdoften är fortfarande förnimmbar, när bilden av det tyska vattentornet på Prenzlauer Berg i Berlin projiceras på näthinnan. Området kring vattentornet var ursprungligen ett vindmölleberg, där engelsmännen 1855/56 byggde ett vattenverk, som dock lades ner 1915. Kvar står förutom ett 150-årigt tegelståndrör, bildens vattentorn. Ett vattentorn med ståndrör byggt 1875, och som hyste bostäder redan från början. Det har fått uppleva många av Berlins politiska regimer.
|
 |
Cirkulation 7/2006
En fördel med vattentorn är höjden. Förutom tryck i ledningarna får man också ofta en 360-graders vy över omgivningen. Något som utnyttjas på vattentornet i Joachimsthal, en ort 5 mil norr om Berlin. Tornet byggdes 1960 och avställdes 1990. Det upptäcktes av det brittiska konstnärs- o arkitektparet Sarah Phillips och Richard Hurding, som nu har ett 99-årsarrende på den kulturskyddade byggnaden. Med EU-bidrag har det byggts ett hisstorn bredvid det trappomslutna tornet, nu bostad. Därför kan besökare idag utan kostnad bese, 24 m upp, det omgivande UNESCO-utnämnda biosfärreservatet.
|
 |
Cirkulation 4/2006
Floden Weser flyter genom den gamla fria tyska hansastaden Bremen, med fotbollsarenan Weserstadion på högra stranden och stadens äldsta vattentorn på vänstra stranden. Det 47 meter höga tornet i rött tegel och sandstensgesimser, fyra åttakantiga hörntorn, två cisterner på totalt 1 700 kubikmeter och ångmaskindrivna pumpar därunder, stod klart 1873 och är ritat av Fr. R. Th. Berg och J. G. Poppe. I ett hörntorn fanns skorsten, i två torn till- och frånledningar samt i fjärde tornet en trappa. Tornet blev träffat av en bomb under det senaste kriget, men är i dag restaurerat, minnesmärkt och i drift.
|
 |
Cirkulation 2/2006
Vattenskador i bostadshus är ett växande problem enligt försäkringsstatistiken. Eftersom det runt om i världen finns en hel del byggnader, som kombinerar bostäder med en vattenreservoar, borde dessa hus enligt logiken löpa en större risk att få skador. Risker som inte minst borde beröra Tyskland, med dess många bostadsvattentorn. I Velbert, en tysk stad mittemellan floderna Ruhr och Wupper, byggdes ett vattentorn av denna typ år 1957. Allra överst i huset finns en 10 m hög reservoar i spännarmerad betong med en volym på totalt 3 000 m³ vatten. Det är många vattendroppar som strävar nedåt.
|
 |
Cirkulation 1/2005
Civilingenjör G Oesten i Berlin, Tyskland fick i maj 1901 i uppdrag av den schleswigska staden Flensburg att projektera ett vattentorn vid det befintliga vattenverket på Mühlenstrasse. Detta eftersom försörjningen i den övre tryckzonen i fjordstaden behövde bli bättre. För bygget anslogs 170 000 Goldmark. Bygget kom i gång hösten 1901 och var klart i augusti 1902. Det mönstermurade vattentornet blev 29 m högt och fick en reservoar på 350 m³. Vid slutredovisningen i augusti 1902 visade det sig att bygget underskridit budgeten med ca 30 000 Goldmark, en upplevelse förunnad få beställare.
|
 |
Cirkulation 7/2004
Får man kalla vattentornet i Worms i Rheinland-Pfalz för en vattenkatedral? Det finns nog skäl till det. Vattentornet är nämligen byggt i samma stil som katedralen i denna tyska stad. Medan domkyrkan har sitt ursprung på 1000-talet, byggdes vattentornet 1888-1890. Det som präglar katedralen är 1100-talets senromanska stil, samma stil som arkitekten K Hofmann har applicerat på vattentornet. Det 58 meter höga tornet har en reservoar på 1 200 m³. Det är ett påkostat bygge för en stad som vid denna tid hade en befolkning på 32 000 invånare och en capitaförbrukning på 103 liter per person och dygn.
|
 |
Cirkulation 1/2004
Den badiska staden Kehl i Tyskland, granne med Strassburg, slöt på sin tid ett avtal med civilingenjör M. Hessemer från Frankfurt am Main, om att han för egna pengar skulle ordna stadens vattenförsörjning. På grund av det privata företagets höga vattenpris, lyckades staden efter process ta över verksamheten 1910. Det 1904-1905 privat byggda tornet, med en totalhöjd på 47,5 m och en reservoar på 300 m3, fick en harmonisk gestaltning med tornhuvud som både var infallsrikt och komplicerat. Dessvärre gick ursprungsformen förlorad under kriget, men ersättningen får sägas vara acceptabel.
|
 |
Cirkulation 4/2003
Det nya vattentornet i Hannovers norra stadsdel Vahrenwald hade Europas största vattentornsreservoar när det stod klart det 1911. Den nitade Intze-konstruktionen rymde 4 100 m3 vatten, och vilande på 140 stålpelare. Den totala tornhöjden ovan mark, för det av arkitekt Schaedtler ritade niedersachsiska tornet, var 62 m. Fasaden var grovhuggen blågrön kalksandsten, med en manshög hannoversk vapensköld ovanför dörren. Tornet blev som många andra tyska vattentorn både bombskadat och reparerat. Det avställdes till sist 1963, men äras nu med en egen spårvägshållplats - ”Wasserturm”.
|
 |
Cirkulation 5/2002
Eau de Cologne är kanske det, som numera fyller det gamla vattentornet på Kaygasse i Köln. Annorlunda var det, när det 35 meter höga tornet stod klart 1872, då fylldes det med en annan form av vatten från Köln, 3 600 m³ dricksvatten. Det av den engelske arkitekten John Moore ritade tornet avställdes vid det förra sekelskiftet, varefter det hyste verkstäder och lager. Under det andra världskriget blev tornet en bunker med tjock betong. Krigshandlingarna skadade tornet svårt, men det gick en ny vår till mötes när det i slutet av 1980-talet byggdes om till ett ytterst smakfullt lyxhotell, kanske Tysklands bästa och mest särpräglade, där gästerna säkert omslutes av någon eterisk vätska.
|
 |
Cirkulation 1/2003
Biofilm i en vattenreservoar anses som något negativt, en förorening. I Neunkirchen i tyska Saarland är biofilm däremot något positivt, eftersom man i det nedlagda järnverkets kylvattentorn har inrett fyra biosalonger. Det 41 meter höga tornet med en största diameter på 14 meter, rymde 2 200 m3 vatten när det stod klart 1936. Vattentornet blev byggnadsminne 1985, och efter om- och tillbyggnad 1996 finns här nu motionscenter, pub, bistro, café och ett brauhaus med ölsorterna Turm Gold och Turm Black. Men också multibiografen Cinetower, som kanske någon gång kör en urvattnad filmstory.
|
 |
Cirkulation 2/2002
Hydriatri (kallvattenbehandling) botar nervösa sjukdomar. Kan det ha varit tankar om denna terapeutiska behandling, som gjorde att när man i den kejserliga tyska huvudstaden Berlin i slutet av 1800-talet skulle bygga ett nytt psykiatriskt sjukhus för 1 000 patienter, även planerade in ett vattentorn? Eller var det bara ett konstaterande att friskt vatten ger friska liv. År 1880 stod i alla fall hospitalet klart, med vattentornet centralt placerat i området. Arkitekt för det som i dag heter Karl-Bonhoffer-Nervenklinik var Stadtbaurat Herman Blankenstein. Det 28 meter höga vattentornet, med en kvadratisk grundplan, hade ursprungligen en reservoar på 85 m³, men denna ökade till 90 m³ vid ombyggnaden 1967, när reservoarens kopparplåt byttes ut mot förzinkat stål. I vilken mån även behandlingen har förändrats är okänt, kanske är någon metod droppad.
|
 |
Cirkulation 7/2001
Cuxhaven är sista hoppet att nå sin båt, för den i Hamburg akterseglade sjömannen (90 km med taxi, vilket säkert någon gammal va-maskinist känner till). Staden är nämligen hemmahamn för lotsarna vid Elbes utlopp. Skulle sjömannen missa båten, och ändå vilja ha sin koj under vattenlinjen, kan han kanske ställa hoppet till stadens vattentorn. Här finns nämligen fyra lägenheter under den 950 m³ stora reservoaren. Det 48 meter höga vattentornet byggdes 1897, och är ett verk av firma Hoffmann i Berlin. Överst fanns en tornspira med ett förgyllt klot, samt en vindflöjel formad som en delfin. Vid en takrenovering 1967 fann man att arbetarna hade kompletterat de officiella dokumenten som placerats i klotet, med egna papper. De har idag blivit värdefulla sociala dokument. Tornet som alltjämt är i bruk, är nu byggnadsminne.
|
 |
Cirkulation 4/2001
En högt placerad villa med perfekt utsikt och där träden inte skuggar. Det är det intryck man får när man ser det 26 meter höga vattentornet i Garching b. München i Tyskland, en stad norr om den bayeriska metropolens agglomeration. Vattentornet, med en kvadratisk bas på 5,4 meter, byggdes i armerad betong och utrustades med en reservoar på 63 m³. Arkitekten är okänd, men tornet planerades 1909 och stod klart i december 1911, allt under uppsikt av Königlich Bayerishes Wasserversorgungsbüro. Vattentornet togs ur bruk 1961, eftersom brunnarna i Garching hade förorenats. I stället får abonnenterna nu sitt vatten direkt från Münchens vattenledningsnät. Tornet är sedan 1981 skyddat som industriminnesmärke, och blev restaurerat 1988 i samband med att reservoaren skrotades. Nu pågår diskussioner om på vilket sätt tornet skall brukas. Skulle det bli bostad, får man nog hindra gästerna att gå ut på altanen.
|
 |
Cirkulation 3/2001
En reservoar på bara 25 m³ vatten, skapar normalt inte ett pampigt vattentorn. Men så är inte heller Bismarcktornet på höjderna i nordvästra Stuttgart i Tyskland ett vanligt vattentorn. Det byggdes 1904 för att hedra den något år tidigare avlidne grundaren av Tyska riket, rikskansler Otto von Bismarck. Arkitekt för det 20 meter höga tornet i sandsten var professorn från Dresden, W. Kreis. Självfallet har den altarliknande stenhögen med sitt höjdläge över den württembergiska huvudstaden fungerat som utsiktstorn, men på toppen har även brunnit midsommareldar. Det var dock inte behovet av att släcka dessa eldar, utan mera behovet av att få ett bättre vattentryck för de närliggande villakvarteren, som gjorde att man år 1928 skapade en vattenreservoar i monumentet. Den begränsande reservoarvolymen ger en liten vattenyta på 4,5 x 2,5 meter, en vattenyta som dock når upp till höjden 426 meter över havet.
|
 |
Cirkulation 2/2001
Den tongivande arkitekturstilen i de nordtyska medeltidsstäderna var gotiken. Vad var då inte naturligare än att denna gotik var inspiration för de självmedvetna städerna, då de för ett sekel sedan skulle bygga ut samhällsservicen. Den nordtyska gotiska kyrkan med sin höga tornspira, fick sin efterföljare i den nya tekniska erans nygotiska vattentorn med tinnar, som i den mecklenburgiska hansastaden Rostock i Tyskland. Här står sedan 1903 ett vattentorn i mönstermurat tegel med sju trappstensgavlar och med blinderade fönster, allt vilande på en sockel av granit. Det var Stadbaudirektor Dehn som ritade det 60 meter höga vattentornet med en diameter vid grunden på 18 meter. Tornet rymde tills det togs ur drift 1959 en reservoar på 800 m³ vatten. Efter restaurering är tornet numera byggnadsminne och inrymmer magasin för stadens museum, samt i bottenplanet en samlingslokal för barn och handikappade.
|
 |
Cirkulation 8/2000
Ett skolexempel på vattentorn återfinnes i den badiska staden Mannheim i Tyskland. I stadsdelen Luzenberg bildar vattentornet och skolan ett integrerat byggnadskomplex. Denna inte helt vanliga kombination tog sin början 1907-08 då vattentornet byggdes som en solitär. Därefter uppfördes under åren 1912-14 skolbyggnaderna, i huvudsak två flygelbyggnader till tornet. Utsmyckningen av skolans inre rum byggde inte oväntat på temat vatten. Vattentornet är 56 meter högt, och hade en reservoar på 2 000 m³ innan det avställdes 1970. Numera har tornet blivit ett mycket högt cirkulärt ”akustiskt” uppehållsrum med cafeteria för skolans elever. Dagens modesta torntak är en nykonstruktion, eftersom andra världskrigets bombningar skadat det gamla taket, ett tak med brant resning, avslutat med en kula. Trots nuvarande torns reducerade höjd är byggnaden ett markant inslag i stadsbilden och har blivit symbolen för Luzenberg. Med rätta har jugendvattentornet därför blivit förklarat som byggnadsminne.
|
 |
Cirkulation 5/2000
Forna tiders vattenkrävande järnvägsdrift - ånglok, krävde att dessa små mobila vattentankar då och då fylldes på med nytt vatten. För detta ändamål byggdes stationära vattenreservoarer, ofta standardiserade mindre vattentorn. Det finns dock exempel på mer särpräglade former, som vattentornet vid Dortmund Südbahnhof. Det av de tyska statsbanorna 1927 uppförda 43 meter höga vattentornet i armerad betong, ritades av arkitekterna H Lehman och M Venner. Förutom två betongcylindrar, med en sammanlagd reservoarvolym på 800 m³ i byggnadens övre tredjedel, fylldes tornet även med kontor, övernattningsrum och badanstalt för järnvägens personal. Fasaden, där våningsplanen är markerade med horisontella putsgesimser, orienterar sig mot ”Amsterdamskolans” tegelexpressionistiska formspråk. Reservoarerna, som försörjdes från det allmänna vattenledningsnätet, var i bruk till ångloksepokens svanesång i slutet av 1950-talet. Vattentornet är nu byggnadsminne.
|
 |
Cirkulation 2/2000
I Babenhausen, Tyskland har man kunnat köra bil under vattnet. Rakt över Bürgermeister Rühl-Straße i denna sydliga hessiska stad står sedan 1928 ett vattentorn likt ett medeltida stadsporttorn. Det murade tornet med en höjd på 31 meter och med en kvadratisk bas på 10 meter, vilar på fyra pelare av hessisk basalt och krönes av ett koppartak. Tornet med en reservoarvolym på 200 m³ kostade på sin tid 300.000 riksmark. Konstruktör var den Mannheimska firman Brand och tornet anses vara ett typiskt verk för denna firma. Med en bredd på 6 meter överbryggar det gotiska valvet axeln mellan Babenhausens medeltida stadsslott och jaktslottet i Harreshausen. Tornet, som under andra världskriget fick tornet tjänstgöra som arkiv för stadens viktiga handlingar, är nu taget ur drift och byggnadsminnesförklarat.
|
 |
Cirkulation 8/1999
En synvilla i Bochum är det mycket eleganta bostadshuset på Hattinger Strasse i stadsdelen Weitmar. Den yttre gestaltningen avslöjar inte att denna byggnad en gång varit ett vattentorn. Villan/tornets formspråk för snarare tankarna till sydligare nejder än dess plats i centrala Ruhrområdet. Vattentornet hade när det stod klart år 1905 en volym på 2 000 m³, uppdelade på två reservoarer. Vattenverksförbundet Bochum tog vattentornet ur drift 1959 och sålde det 1971 till staden Bochum för en symbolisk summa. Numera huserar ett nationellt dockteaterinstitut i det gamla vattentornet.
|
 |
Cirkulation 6/1999 ”Hände weg vom Wasserturm!” är en halvannan meter hög graffitiuppmaning man i många år har kunnat läsa på vattentornet i Sternschanze i Hamburg. Fritt översatt är det en uppmaning att hålla tassarna borta från vattentornet, en uppmaning som synbarligen inte har gällt dem som har skrivit på den vackra tegelmuren. Den koncisa texten bottnar i en tvist på den politiska scenen om hur det 1961 avställda tornet skall nyttjas. Tornets historia började eljest med en arkitekttävling vid det förra sekelskiftet, med 135 inkomna förslag på torngestaltning. Det förslag som utfördes blev det åttasidiga och 60 meter höga vattentornet med en största diameter på 32 meter. Tornet hade då det stod klart 1907/1908 två reservoarer på vardera 2.150 m³, för respektive lågzon och högzon. Tornet är nu byggnadsminne och får därmed förhoppningsvis en fredlig framtid i det gamla skansområdet.
|
 |
 |
Cirkulation 2/1999
Att bo nära vattnet anses som mycket attraktivt, och vad vore då inte attraktivare än att bo i ett vattentorn. Följdriktigt finns det många vattentorn som även hyser bostäder, som exempelvis vattentornet i Seligenstadt i södra Hessen i Tyskland. En mindre stad från 800-talet med alla de kvaliteter äldre tyska städer har, och ett vattentorn som i stil harmonierar med den lokala byggnadstraditionen. Det innebär att tornet verkar vara äldre än dess byggnadsår 1936/37. Det 50 meter höga vattentornet med en reservoar på 500 m³ är ej längre i drift, vilket gjort att det finns planer på att även ha lägenheter i den övre delen av tornbyggnaden. Tornet står nu som symbol för staden, jämbördig med basilikan och andra mycket gamla byggnader. Seligenstadtborna bor även med ett torrlagt vattentorn nära vattnet, eftersom den idylliska staden med dess gamla korsvirkeshus ligger på floden Mains vänstra strand.
|
 |
Cirkulation 7/1998 Mycket tegel för lite vatten – det kan kanske vara en sammanfattning av vattentornet i Volkspark Jungfernheide i Berlin. Det är inget slätstruket vattentorn, utan här skapar tegelstenarna en fasad som är kontrastrik, livfull och spännande. Arkitekt för detta byggnadsverk, som stilmässigt kan kategoriseras som tegelexpressionism, var Magistratsoberbaurat Walter Helmcke. Det 38 meter höga vattentornet byggdes 1926/27, och med en högreservoar på 200 m³ försåg den parken med bevattningsvatten under den korta tid det var i bruk. Under kriget blev tornet svårt skadat, men restaurerades under 1950-talet. En loggia byggdes 1987/88 på den plats där det i de ursprungliga ritningarna skulle ha funnits en restaurang.
|
 |
Cirkulation 6/1998
Staden Flensburg i den nordtyska delstaten Schleswig-Holstein ligger i innersta delen av den fjord som bär stadens namn. På västra sidan av fjorden, Altstadt-sidan, finns ett vackert men traditionellt mönstermurat vattentorn i gult och rött tegel, byggt 1901-1902. På höjderna öster om fjorden finns ett i högsta grad kontrasterande vattentorn, både till färg och till form. Det är ett vattentorn som nyttjar betongens möjligheter att bygga i spännande geometriska former. Arkitekt professor Fritz Trautwein har här 1961 konstruerat ett vattentorn, starkt präglat av tornskaftets parabelsegment kring en vertikal, och ytterligare betonat av de ljusa och tunna vertikallisterna. För det facila priset av 1 D-Mark, kan man under fem sommarmånader komma upp till den 26 meter ovan mark belägna besöksplattformen, omslutande en reservoar på 1 500 m³, och där beundra utsikten över Flensburgfjorden och danska Sønderjylland. Efter ett sådant besök kan den som inte bara vill ha vatten till livs, med fördel besöka det närbelägna Hotel "Am Wasserturm", och få vatten blandat med jäst, malt och humle.
|
 |
Cirkulation 1/1998
Ett tyskt vattentorn i jugendstil, som är Mönchengladbachs stolthet. Med rätta, för frågan är om det finns ett vackrare vattentorn. Men så hade det också kostat staden 216 000 Goldmark, när det stod klart 1908-1909. För denna summa fick man en reservoar på 3 100 m³. Vill man idag även se vattentornet invändigt, kan man nyttja någon av de fem lördagar varje år, som det är allmän visning av vattentornet på Viersener Strasse.
|
| Sammanställning årsvis av Ebers vattentorn. |
| 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 | Alla år |
| Hem Home |
Vattentorn Water Towers |
Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Upp Up |
| Senast uppdaterad 120503 |