| Skånska vattentornssällskapet Scanian Water Tower Society |
| Hem | Vattentorn - Water Towers | Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Observandum  |
Vattenblandat |
aVA |
| VA-historia | VA-Profiler | VA-artiklar | VA-litteratur | Akvedukter | Däxlar | Diverse VA | Gästsidor | Länkar |
| Den ledande branschtidningen VA-tidskriften Cirkulation har en serie om vattentorn under rubriken Ebers vattentorn. Här presenteras bild och text på intressanta vattentorn i världen, utom Skåne och Sverige. Materialet återges senare på denna sajt, men bäst är att läsa tidskriften. |
| 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 | Alla år |
| Ebers vattentorn 2012-1998 |
Eber Ohlsson
Ebers vattentorn 20102
 |
Cirkulation 1/2012
Stadsbränder var förr ett stort hot, inte minst mot trähusstäder, olyckor man givetvis försökte förekomma. En lösning var patrullerande brandvakter, som den svenskspråkiga staden Ekenäs i södra Finland hade efter en stor brand 1821. En annan lösning var att övervaka bebyggelsen från någon hög byggnad. När Ekenäs byggde ett nytt vattentorn 1931, så fanns överst i tornets tvåvånings lanternin plats för en brandvakt. Lokaler som dock inte kom att användas för sitt ändamål. Det 35 meter högt tornet, med en reservoar på 370 m³, är ritat av arkitekt Ragnar Wessman. Torndriften upphörde 1977.
|
Ebers vattentorn 2011
 |
Cirkulation 8/2011
År 1902 byggdes det ett vattentorn i den tyska staden Tondern, som låg i dåvarande Schleswig-Holstein. Det 39 m höga tegeltornet, med en reservoar på 200 m³, var i den övre utkragade delen skifferbeklädd. När Danmark 1920 återfick Nordslesvig, nu kallad Sønderjylland, bytte staden namn till Tønder. Efter det att torndriften upphört 1980, blev det efter en donation 1994 renoverat, med den övre delen nedlyft, ombyggd och återsatt. I det nu 40 m höga tornet med utsikt över marsklandet, finns en permanent utställning av stolar designade stadens son, den berömde möbelarkitekten Hans Wegner.
|
 |
Cirkulation 7/2011
Det första vattentornet med en hyperbolisk struktur konstruerades av den ryske ingenjören Vladimir Sjuchov till en panrysk utställning 1896 i Nizhny Novgorod (Gorkij under Sovjettiden). Hyperboliska torn kan byggas med raka strävor, där man genom strävvinkeln får smalare mitt än bas och topp. Det blir både starka och smäckra torn. Det 30 meter höga vattentornet i samhället Möglingen, 15 km norr om Stuttgart i tyska förbundslandet Baden-Württemberg, har en reservoar på 400 m³. Tornet med en diameter 9,6 m vid marken, 7 m vid midjan och överst 15,5 m, ritades av arkitekten R Kessler och togs i bruk 1965.
|
 |
Cirkulation 6/2011
Vad vore brandkåren utan vatten? Begränsad. Brandkåren lever alltså i symbios med vattenverket. När staden Hinesville i delstaten Georgia i USA i början av 1990-talet byggde ett nytt vattentorn rymmande 9 460 m³ vatten, nyttjades inte den nedre delen av tornet. När staden 10 år senare behövde en brandstation i samma område, insåg man att det skulle bli billigare om denna inrättades i vattentornet. Alltså finns det idag under vattenreservoaren en brandstation i tre våningar, med brandbilar, sovrum och träningsrum. Brandmännen kan då sova lugnt, vetande att vattnet alltid är dem nära.
|
 |
Cirkulation 5/2011
Poslätten är ett bördigt område och Italiens viktigaste industricentra. På slätten meandrar Po, landets längsta flod, och invid floden, två mil från Parma ligger staden Casalmaggiore nedanför en vall som skall skydda mot flodöversvämningar. I stadens centrum byggdes under den fascistiska tiden ett vattentorn, ”Torre Littoria”, ett namn som manifesterar den dåvarande politiska regimen. Arkitekturen är också typisk för dåtidens publika byggnader. Det kvadratiska tornet, som stod klart 1936, har sidlängden 9 m och höjden 40 m. Numera har tornet enbart en mobiltelefonmastfunktion.
|
 |
Cirkulation 4/2011
Borkum är den största och västligaste av de tyska ostfrisiska öarna och består mest av marskland och sanddyner. I äldre tid hade öborna egna brunnar, men med ökad befolkning och turism anlades ett vattenverk vid sanddynerna en kilometer öster om bebyggelsen. Närmare bebyggelsen byggdes samtidigt ett vattentorn och år 1901 togs de båda i drift. Tornet förlorade dock sin funktion 1955, men fick 1983 genom myndighetsbeslut skydd som minnesmärke och har nu även fått en egen bevarandeförening. Nordväst om ön finns grundet Borkumriff, känt för sitt fyrskepp och från radions väderrapporter.
|
 |
Cirkulation 3/2011
I finländska Österbotten stod det fram till 1950-talet Vasa överst på ortsnamnsskyltarna och Vaasa därunder, när man nalkades staden. Det visade att det var en svenskspråkig majoritet här. Men sedan dess har majoriteten skiftat, så numera står Vaasa överst. På den tiden när Finland var ett storfurstendöme i Ryssland, utlystes det i staden en arkitekttävling om ett nytt vattentorn. Bröderna Jussi och Toivo Paatela vann och 1915 kunde det 47 m höga vattentornet i jugendstil med en reservoar på 500 m³ stå klar. Länge kunde man gå de 200 trappstegen till tornets utsiktsplats och se ut över staden.
|
 |
Cirkulation 2/2011
När Nederländerna på sin tid ville kommunicera med sina kolonier, exempelvis med den nästan antipodiska kolonin som är nuvarande Indonesien, behövdes det när tekniken så gjorde det möjligt en stor radiosändare. En sådan anläggning, ritad av arkitekt J. M. Luthmann byggdes på ett hedområde nära Apeldoorn. En katedralliknande huvudbyggnad och sedan 1922 ett 38 m högt vattentorn med en reservoar på 110 m³, vatten för att kyla ner värmen från radiorören, står fortfarande kvar på den plats som heter Radio Kootwijk. Nu finns det inga kolonier och kommunikationen är ersatt med annan teknik.
|
 |
Cirkulation 1/2011
Den största vattenburna sjukdomen i USA drabbade staden Milwaukee 1993, när dricksvattnet där blev kontaminerat av Cryptosporidium och orsakade ett 50-tal dödsfall. Mer positivt var det 1938 när det vid vattenverket byggdes ett vattentorn i art déco, en arkitekturstil, som omhuldades i USA på 1920-30-talen, och är exemplifierad i kända skyskrapor. Även om vertikaliteten är gemensam, finns det få vattentorn i USA i denna stil. Den oktagonala byggnaden, med en sfäroidisk reservoar på 3 800 m³, har en stenfasad utanpå stålskelettet. Vattenverkskontoret hyser sedan vattentornsdriften upphörde 2001, andra kommunförvaltningar.
|
Ebers vattentorn 2010
 |
Cirkulation 8/2010
Arkitekt Ib Lunding var en mångsidig begåvning, något som han fick möjlighet att praktisera på stadsarkitektkontoret i Köpenhamn. Han designade exempelvis stadens nya trådbussar och spårvagnar, med dess hörnrundade fönster. Hans signum, runda fönster, sätter också sin prägel på det av honom ritade 34 meter höga betongvattentornet i stadsdelen Brønshøj. Tornet som byggdes 1928, har en reservoar på 3 000 m³. På gatan förbi tornet gick spårvägslinje 2, där hans spårvagnar rullade åren 1931-69, varför två av hans designverk har mötts här. Vattentornet är sedan år 2000 bevarandeskyddat.
|
 |
Cirkulation 7/2010
Vattenmusik skapades av Georg Friedrich Händel i början av 1700-talet. I det tidigare vattentornet i Misburg nära Hannover i Tyskland, 20 mil nordväst om Händels födelsestad Halle, skapas det numera vattentornsmusik, dock mera rock än Händels barock. Tornet, nu en symbol för Misburg, om än inte vacker, är en gammal luftskyddsbunker från kriget, som 1959/60 byggdes om till vattentorn. Det blev 1992 privatägt och ombyggt till en musikbunker med 10 övningsrum på fyra våningar. Grannar uppfattar det kanske fortfarande som ett skyddsrum, nu skydd mot inifrån kommande hårdrocksbandljud.
|
 |
Cirkulation 6/2010
De flesta stålvattentorn är målade, om inte annat så för att minska korrosionen. När målarpytsen ändå är framme, så får många torn också en tilläggsmålning. I USA är det inte helt ovanligt att namn och emblem för ortens fotbollslag på detta sätt exponeras på vattentornet. I en förstad till Washington DC, Manassas i Virginia, har man gått ett steg längre. Här har man på tornet angivet att ortens skola, Osbourn High School, år 2006 blev delstatens mästare, men även lagt till siffrorna (14-0) och därmed angett att laget det året vann 14 matcher och förlorade 0 matcher. Man förstår att de är stolta.
|
 |
Cirkulation 5/2010
Csepel är en ö och stadsdel i den ungerska huvudstaden Budapest. Den ligger på den östra flacka Pestsidan av floden Donau, där en flodarm öster om ön återförenas med Donau. Stadsdelen hyser sedan länge industrier och lågbebyggelse, men fick på 1980-talet även bostadshöghus. För att även kunna leverera ett fullgott tryck till de övre våningarna, byggdes här ett vattentorn 1980-84, ritat av Lázló Tóth och Imre Pálfy. Det blev ett klassiskt markgjutet randigt svampvattentorn, 70 m högt och med en reservoarvolym på 3 000 m³. Konstruktionen blev tydligen bra, då det har byggts tre systertorn.
|
 |
Cirkulation 4/2010
Vattentornet par préférence står på Friedrichsplatz i tyska Mannheim. I en arkitekttävling 1884 om tornets gestaltning vann arkitekten Gustav Halmhuber. Med en reservoar på 2 000 m³ blev det monumentala 60 meter höga nybarocktornet i gul sandsten invigt 1889, 2½ gång så dyrt som planerat. Mannheim är en stor och mycket viktig industristad vid Rhen, så tornet blev illa åtgånget under bombraiderna 1943-45. Efter kriget fanns planer på att bygga om tornet till en betongkonstruktion, men efter folkliga protester restaurerades tornet på 1960-talet och är idag stadens stolthet och symbol.
|
 |
Cirkulation 3/2010
Pelare eller strävor som bär upp ett vattentorn skall inte bara på ett säkert sätt fylla sin funktion, utan skall också visuellt övertyga betraktaren om det. Betongvattentornet i Trent Park i Cockfosters i norra London gör förhoppningsvis detta. Byggherre var dåvarande Lee Valley Water Company, med cheferna J.W. Milne och E.H. Riley. De raka strävorna bildar ett effektfullt flätat hyperboliskt gallerverk, där varje sträva lutar 120° mot markplanet. Tornet, där det en tid fanns planer på att ha restaurang överst, är från 1968 och har en reservoar på 1 130 m³. Det ägs i dag av Veolia Water UK.
|
 |
Cirkulation 2/2010
Kan ett vattentorn bli en minaret? Möjligheten finns i staden Oss i södra Nederländerna, men är ännu inte förverkligat. Det gäller ett av arkitekt J H J Kording ritat 48,5 m högt vattentorn från 1935, med en reservoar på 600 m³. Det nu avställda tornet, som är ett byggnadsminne, fick för några år sedan en turkisk-muslimsk församling köpa för 1 Euro. I tornet blev det en livsmedelsbutik, och i lågbyggnaden en moské. Tornunderhållet belastar dock församlingens ekonomi, så därför står hoppet nu till inkomster från mobilantennhyror. De har fått erfara, att nästan gratis är inte alltid billigt.
|
 |
Cirkulation 1/2010
Hur skiljer man ut sig bland många gelikar? Ett sätt är att vara individuell. Något som även kan gälla vattentorn. I USA där det finns väldigt många standardiserade vattentorn, kan individualiseringen åstadkommas genom att måla ortens namn på tornet, med eller utan symbol, och oftast på två sidor för att nå alla vägfarare. Ett annat sätt att få ett sfäriskt vattentorn att bli personligt, är att måla dit en Smiley. Dilemmat är att denna tanke har infunnit sig på ett trettiotal olika platser i USA. I Ashley i Indiana har deras Smiley därför blivit mer personlig genom att den även har fått en fluga.
|
Ebers vattentorn 2009
 |
Cirkulation 8/2009
Det är lätt hänt att när framtiden ser ljus ut, kosta på en nybyggnad mer än vad som vad som skulle ha gjorts i en kärv tid. Det nya vattentornet skall kanske glänsa lite mer än grannkommunens torn. När den jylländska staden Kolding på 1960-talet skulle bygga ett nytt vattentorn i stadens östra del, var Danmark inne i en sådan ljus period. Koldings nya vattentorn, som stod klart 1967, fick trots att det blev dyrare, ett utvändigt stålskelett beklätt med lätta metallplattor. Det var arkitekt Henning Noes-Pedersen som ritade det 42 meter höga tornet med volymen 750 m³. Det blev ett glänsande torn.
|
 |
Cirkulation 7/2009
6 års drifttid är inte mycket för ett vattentorn. Det var mellan 1957 och 1963, som det 18,5 m höga vattentornet i röd sandsten i byn Utscheid-Buscht i södra Eifelbergen i Tyskland var i drift. Å andra sidan var reservoarvolymen inte heller imponerande, bara 30 m³. År 1993 omvandlade arkitekturprofessor Oswald Mathias Unger det gamla vattentornet till ett eget feriehus i fem våningsplan, med spiraltrappa och moderna faciliteter. De nuvarande ägarna, ett holländskt par, har i tornet även skapat en liten konsertsal, där allmänheten ibland bjuds in till aftnar med klassisk musik och poesi.
|
 |
Cirkulation 6/2009
Det finns vattentorn som fyller sin funktion, utan att få någon uppmärksamhet - så länge de levererar ett gott vatten med ett lämpligt tryck. Ett sådant vattentorn finns i den italienska staden Pisa, där dock detta vattentorn något bryter anonymiteten genom att bära stadens vapen. I samma stad finns ett annat torn, som inte förser medborgarna med vatten, och som dessutom lutar därför att det är otillräckligt pålat i en grund bestående av sand, lera, grus och därunder blålera. Alltså ett torn som inte har blivit som det var planerat. Men detta torn får mer uppmärksamhet. Otack är världens lön.
|
 |
Cirkulation 5/2009
Ett grått betongvattentorn utan fönster blev för några år sedan ombyggt till ett flott konferenscenter med turistbyrå, utsiktsplattform och allra överst en roterande panoramarestaurang med plats för 200 gäster. Kunde förändringen bli så mycket större? Fyrtornet vid Medelhavet, som tornet nu är döpt till, ligger i semesterorten Palavas-les-Flots vid den franska Medelhavskusten, några kilometer söder om staden Montpellier. När det mörknar skiftar belysningen av tornet i spektras alla färger, och då serverar restaurangen nog färgstarka drycker, som inte bara innehåller vatten.
|
 |
Cirkulation 4/2009
Vattentorn i USA kan i några fall vara det vi kallar ståndrör. Den arkitektoniska gestaltningen är dock normalt så särpräglad att de kan inrangeras i vår serie om vattentorn. The North Point Water Tower i staden Milwaukee i staten Wisconsin i USA är ett sådant vattentorn. Det är ritat av arkitekt Charles A. Gombert i viktoriansk kalkstensgotik. Tornet på 53 m hyser ett drygt 36 m högt ståndrör med en diameter på 1,2 m. Det stod klart 1874 och togs först ur drift 1963. Vattentornet, som står nära Lake Michigan, har även fungerat som sjömärke. Det är nu ett amerikanskt vattenbyggnadsminnesmärke.
|
 |
Cirkulation 3/2009
Ett vattentorn ger på avstånd ofta en tydlig signal. I de flesta fall att man närmar sig en viss ort. Men vattentornet i Hohenlockstedt norr om Hamburg i Tyskland, byggt 1900-01 och i drift till 1980-talet, gav förr en signal som kunde betyda skillnaden mellan liv och död. Här finns i en mast på tornet en upphissbar boll som förr visade när skarpskjutning pågick på den närbelägna preussiska arméns övningsfält. Här finns även en tornskylt som på tyska och finska anger att här har utbildats finska jägare. Jägare för kampen om finsk självständighet, där senare dessa blev kärnan i den finska armén.
|
 |
Cirkulation 2/2009
I domkyrkostaden Mikkeli, finskt namn för S:t Michel, i Finlands sjöområde, uppfördes 1880 ett brandtorn på Kvinnoberget. Då tillkom här också ett café och en park. Att släcka bränder är inte mindre lovvärt än att upptäcka dem, så 1911-12 byggdes på samma plats ett vattentorn i armerad betong efter ritningar av Selim A. Lindqvist. Under andra världskriget fanns det i Kvinnobergets inre en sambandscentral för luftvärnet. Efter kriget, 1946 byggdes tornets övre delar om efter Eero Jokilehtos ritningar. Från den nya utsiktsplattformen kunde finländarna nu åter fredligt spana mot öster.
|
 |
Cirkulation 1/2009
Den som vill leva ett högt liv, har nu chansen att göra det i London. Här kan man idag köpa ett viktorianskt ombyggt vattentorn på forna Brook Hospital, söder om Greenwich till ett pris på 15-20 miljoner kronor. Att leva högt är inte billigt. Då får man en bostad på 330 m2, som förutom vattentornet även inkluderar en marknära tillbyggnad i två våningar. I tornets nio våningar finns de resterande rummen, ett per plan och med minimala fönster. Dessbättre finns det hiss och trappor, även om dessa tar halva ytan. Allra överst finns ett rum med utsikt över hela London. Det är kanske en obetalbar utsikt?
|
Ebers vattentorn 2008
 |
Cirkulation 8/2008
En skål som öppnar sig mot himlen kan både symbolisera att vi tacksamt tar emot den uppifrån kommande livgivande vätskan, och att denna vätska bärs fram till medborgarna. Ett vattnets skafferi, som alltid står till disposition med kvalitetsvaror. I Haderslev, en stad i danska Sønderjylland byggdes 1991-92 ett betongvattentorn som i högsta grad visualiserar detta. Arkitekt Wolfgang Kleemann har här format vattentornet som en skål, stående på två skivor. Tornet med en diameter på 32 m och en höjd på 18 m, har fått volymen 3 300 m³. Det blev ett torn med enkla och klara linjer. Skål för vattnet.
|
 |
Cirkulation 7/2008
Kan man släcka eld med eldvatten? På taket på sprittillverkaren Brown-Formans huvudkontor i staden Louisville i Kentucky i USA står ett vattentorn formad som en bourbonflaska (amerikansk whisky), och med uppgift att vara en vattenreserv vid eventuella bränder. Stålvattentornets bemålning återspeglar ett av firmans stora varumärken, Old Forester, lanserad redan 1870 och innehållande 43 % brännbar vätska. Det 19 meter höga nitade tornet rymmer 100 % släckvatten till en volym av 100 000 US gallon (378 m³). Under åren har vattentornet skiftat målning, när originalet har ändrat design.
|
 |
Cirkulation 6/2008
Det är inte helt ovanligt att finna gedigna vattentorn på tyska jordbruksgods. Ett sådant exempel är godset Wulmenau, söder om Lübeck och bara 5 kilometer öster om en Autobahn, som många nordbor kör när de skall söderut. Dessa semesterfarare skulle om de ibland avvek från Tysklands bilpulsådrar, upptäcka en ny kulturvärld. Vattentornet i Wulmenau, som var i drift 1912-1972, är byggt i armerad betong på ett naturstensfundament. Det fem våningar höga tornet med en reservoar på 50 m³, är idag klassificerat som kulturminnesmärke. Ägaren söker nu investerare som kan skapa bostäder i tornet.
|
 |
Cirkulation 5/2008
I staden Faro på den portugisiska Algarvekusten finns två vattentorn, som är så lika varandra att man nog skulle kunna kalla dem tvillingar. Ett torn står i väster och följdriktigt står det andra i öster. Förklaringen på den särpräglade torndesignen skulle kunna vara att den anspelar på det moriskt förflutna. Tornen levererar tillsammans i genomsnitt 220 m³ vatten per timme i stadens högzon. Bildens vattentorn är byggt 1967 i ett projekt under ledning av ingenjör F. G. Burnay de Mendonça. Högreservoaren har en volym på 1 000 m³, vilken suppleras av en lågreservoar vid tornets bas på 4 600 m³.
|
 |
Cirkulation 4/2008
Stazione Termini, Rom C, är namngiven efter en av romartidens stora badanläggningar, Diocletianus termer, där bad skedde omväxlande i varmt och kallt vatten. På motsatt sida av stationsområdet finns två flankerande vattentorn, som bör ha levererat kallt vatten till loken, vatten som därefter upphettades. Vattentornen är ritade av chefsingenjör och chefsarkitekt Angiolo Mazzoni, som var inspirerad av arkitekturinriktningen konstruktivism. Tornen liksom förnyelsen av stationen var ett arbete inför den stora världsutställningen 1942 i Rom, en händelse som dock rann ut i sanden.
|
 |
Cirkulation 3/2008
Vatten är ett viktigt elixir, och något man skall slå vakt om. Detta togs bokstavligt när man byggde ett vattentorn i Washburn Park i Minneapolis i USA. Här ställde man upp åtta vakter (guardians of health) runt hela vattenstornet. Permanent. Till yttermera visso satte man även upp åtta örnar att vaka över omgivningen. Skulpturerna är verk av John K. Daniels, boende i grannskapet liksom Harry Wild Jones, som var arkitekt för det 34 meter höga vattentornet med volymen 5 100 m³. För sin unika design och sina stora skulpturer är tornet sedan 1983 införd i Nationalregistret av Historiska Platser.
|
 |
Cirkulation 2/2008
Där det finns storkar finns det vatten. En god regel med tanke på var dessa fåglar hämtar sin föda. Mer ovanlig är regeln att om det finns storkar så finns det vattentorn. Detta gäller dock i den tyska byn Rühstädt vid floden Elbe, 15 mil uppströms Hamburg. I slottsparken står här sedan 1885 ett vattentorn, med ett storkbo sedan 1952. Med ytterligare ca 140 storkar i byn, borde födelsetalet vara stort, men här bor blott 240 invånare. Men de fick en storkfjäder i hatten, då de 1996 utsågs till Den Europeiska Storkbyn. Vattentornet som togs ur drift 1912 och restaurerades 1992 är symbol för Rühstädt.
|
 |
Cirkulation 1/2008
Charles Laganne i den sydfranska staden Toulouse efterlämnade 1822 en stor summa pengar för att möjliggöra distribution av rent, klart och angenämt vatten, där källan var floden Garonne. 1828 fick 60 000 personer nytta av en anläggning med både filter och vattentorn. I tegelvattentornet fanns i den nedre delen skovelhjul för vattenpumpning och i övre delen reservoarer. Då kapacitetskraven ökade, förlorade tornet 1870 sin ursprungliga funktion, men blev 1943 en historisk byggnad. Idag är vattentornet konstgalleri och fotomuseum, där de gamla pumparna förhöjer attraktionsvärdet.
|
Ebers vattentorn 2007
 |
Cirkulation 8/2007
Herlufsholm i Danmark var ett medeltida benediktinerkloster, som 1565 omvandlades till en internatskola, dit företrädesvis den danska adeln sände sina söner. Som många andra självständiga enklaver, så ordnades även här en del av infrastrukturen inom institutionen, som skolans vattentorn från 1911. På denna anspråksfulla stjärnskola fanns det även ett astronomiskt observatorium. Det var byggt ovanpå ett pumphus, där vattnet togs från Susån. När denna byggnad revs, så placerades det nya observatoriet 1970/71 på taket av vattentornet. Eleverna kunde då åter sikta mot stjärnorna.
|
 |
Cirkulation 7/2007
Det är inte helt ovanligt att äldre vattentorn, som inte längre är i drift, får en ny uppgift som utsiktstorn. I regel får då rör och reservoarer vara kvar intakta, antingen det sker av kostnads- eller av byggnadsantikvariska skäl. Ovanligt är det däremot att hela övre delen av tornet lyfts bort och ersätts med en kopia. Så skedde dock år 2001 i den estniska staden Viljandi, när dess 30 meter höga vattentorn, byggt 1911 och tagit ur drift 1960, genom en insamling i stadens Rotary Clubs försorg, fick en ny oktagonal trevåningsöverdel. Nu kan man här se på både utsikten och stadshistoriska bilder.
|
 |
Cirkulation 6/2007
Den ungerska huvudstaden Budapest delas av den mäktiga floden Donau. En gång i tiden var det två städer, Buda och Pest. Pest på den östra sidan, där den ungerska slätten breder ut sig, och Buda på den västra sidan av Donau, där det bergiga landskapet börjar. På en av höjderna här, som har fått det sakrala namnet Gudsberget, byggdes 1912 ett oktagonalt vattentorn efter ritningar av arkitektprofessor Szilárd Zielinsky. Han ritade många vattentorn och var en av den armerade betongens pionjärer. Budatornet fick en totalhöjd på ca 33 m och en reservoar med diametern 6,2 meter och en volym på 200 m³.
|
 |
Cirkulation 5/2007
Det nya vattentornet i Tienen, en stad i den flamländska delen av Belgien, har byggts med ambitionen att vara en öppen konstruktion i landskapet och inte störa eller blockera sikten. För även om vattnet är transparent, så är inte betongen det. Arkitekt Ortwin Deroo har ritat det 46 meter höga vita vattentornet, där man från utsiktsplattformen överst får en god vy över omgivningen. Den halvvägs upp belägna gångbron har fått en mörkgrå färg för att gestaltningsmässigt förstärka dess funktion. Tornet, som stod klart 2001, är byggt i armerad betong och rymmer två reservoarer på vardera 500 m³.
|
 |
Cirkulation 4/2007
I den eviga staden Rom, blandas gammalt och nytt. Vid Porta Maggiore finns många gamla akvedukter, men även ett 70-årigt vattentorn. Tornet har inskriptioner ovanför en tempelgavel. Överst akronymen SPQR, Senatus Populusque Romanus (Senaten och det romerska folket), använt såväl under Romarriket som i modern tid. Under SPQR finns en asymmetrisk tidsangivelse, dels 1934 i latinska bokstäver, och dels ett tomrum. Tomrummets tidsangivelse, EF XIII, går att få fram med hjälp av kramlorna. EF står för fascisternas tidräkning Era Fascista, som startade 28/10 1922. Allt varar inte evigt.
|
 |
Cirkulation 3/2007
En vattentornsvy med brunkolsvagnar och tvåtaktsbilar. DDR-prägeln är klar, vilket dock inte luften var. Brunkolsdoften är fortfarande förnimmbar, när bilden av det tyska vattentornet på Prenzlauer Berg i Berlin projiceras på näthinnan. Området kring vattentornet var ursprungligen ett vindmölleberg, där engelsmännen 1855/56 byggde ett vattenverk, som dock lades ner 1915. Kvar står förutom ett 150-årigt tegelståndrör, bildens vattentorn. Ett vattentorn med ståndrör byggt 1875, och som hyste bostäder redan från början. Det har fått uppleva många av Berlins politiska regimer.
|
 |
Cirkulation 2/2007
Venezia, Venice, Venedig är attraktiva namn. Det är många städer som försöker jämföra sig med den gamla stadsstaten. Ett nära exempel är Nordens Venedig. Det är därför inte förvånande att orter tar till renommélån, som Venice i Florida. De landskapliga förutsättningarna finns här i den vattenrika delstaten, där marken inte höjer sig många meter över havet. Däremot saknas de arkitektoniska likheterna med världsarvsstaden. Det är mer bil än gondol. Det finns dock ett hjärta i staden, målat på det sfäroidiska vattentornet, där det även upplyses att Venice är en stad vid Mexikanska golfen.
|
 | Cirkulation 1/2007
Måste ett vattentorn vara vackert? Inte alltid, vilket vattentornet i Carnon-Plage i södra Frankrike bär syn för sägen. Det behöver inte vara vackert, bara det fyller sin funktion – att vara fästpunkt för mobiltelefonanläggningar. Tornet har även fått uppgiften att vara namngivare för busshållplatsen vid tornet – Carnon, Chateau d´eau. Dessutom har vattentornet, förhoppningsvis, även funktionen att leverera gott dricksvatten till abonnenterna på den av saltbemängda vindar utsatta sandreveln utanför Montpelliers kust, halvvägs mot den stora semesterorten la Grande-Motte.
|
Ebers vattentorn 2006
 | Cirkulation 8/2006
Västjylland är ett område i Danmark med mager jordmån, vilket har skapat kärva betingelser för befolkningen. Det har tvingat dem till både sparsamhet och företagssamhet. Likheterna med Småland är påtagliga, både när det gäller ekonomiska och religiösa förhållanden. Sparsamhetsdygden kom till uttryck 1950, när Herning, metropolen i hedområdet, skulle bygga ett nytt vattentorn, men även en ny kyrka. Besparingspotentialen var påtaglig om vattentorn och kyrktorn kombinerades. Kyrkan Sct Johannes torn, ritat av Öllgaard och Packness, hyser därför idag en vattenreservoar på 400 m³.
|
 |
Cirkulation 7/2006
En fördel med vattentorn är höjden. Förutom tryck i ledningarna får man också ofta en 360-graders vy över omgivningen. Något som utnyttjas på vattentornet i Joachimsthal, en ort 5 mil norr om Berlin. Tornet byggdes 1960 och avställdes 1990. Det upptäcktes av det brittiska konstnärs- o arkitektparet Sarah Phillips och Richard Hurding, som nu har ett 99-årsarrende på den kulturskyddade byggnaden. Med EU-bidrag har det byggts ett hisstorn bredvid det trappomslutna tornet, nu bostad. Därför kan besökare idag utan kostnad bese, 24 m upp, det omgivande UNESCO-utnämnda biosfärreservatet.
|
 |
Cirkulation 6/2006
De Pontinska träsken är ett område söder om Rom, som under antiken var viktig jordbruksbygd, men som senare förvandlades till sumpmark. Under 1920/1930-talen dikades området ut och blev åter bördig mark. Det blev även nya städer, som den 1935 anlagda Pontinia, där vattentornet blev en av de första byggnaderna. Staden och tornet är verk av arkitekt Oriolo Frezzotti och ingenjör Alfredo Pappalardo. Det nästa 29 m höga tornet i betong, har en reservoar på 180 m³, och en fasad där tegel varvas med travertin. På tre piedestaler vid tornets bas skulle det stå statyer, projekt som dock inte blev av.
|
 |
Cirkulation 5/2006
Vissa tankar är globala. Det verkar även gälla vattentankar. Då det finns många sfäriska stålvattentorn i världen, måste tanken att måla tanken som ett jordklot osökt infinna sig hos några personer, på mer än en plats på jordklotet. Skånska Bjärnum är ett exempel, ett annat är Bierbeek i belgiska Flandern. Det 29 meter höga vattentornet i Bierbeek, med en reservoar på 500 m³, stod klart 1969. År 1993 fick den sin globala målning, vilket gjort tornet så välkänt och populärt, att det nu blivit kommunens logo. En tänkvärd tanke är att tanken till ca 70 % är blåmålad, den jordklotsyta som är vatten.
|
 |
Cirkulation 4/2006
Floden Weser flyter genom den gamla fria tyska hansastaden Bremen, med fotbollsarenan Weserstadion på högra stranden och stadens äldsta vattentorn på vänstra stranden. Det 47 meter höga tornet i rött tegel och sandstensgesimser, fyra åttakantiga hörntorn, två cisterner på totalt 1 700 kubikmeter och ångmaskindrivna pumpar därunder, stod klart 1873 och är ritat av Fr. R. Th. Berg och J. G. Poppe. I ett hörntorn fanns skorsten, i två torn till- och frånledningar samt i fjärde tornet en trappa. Tornet blev träffat av en bomb under det senaste kriget, men är i dag restaurerat, minnesmärkt och i drift.
|
 |
Cirkulation 3/2006
I norra Bottenviken ligger den finska staden Kemi. Här byggdes 1939-40 ett 52 m och 14 våningar högt stadshus, ritat av Bertel Strömmer, med två reservoarer på totalt 500 m³ i husets övre del. Efter Finlands fred med Sovjetunionen 1944 tvingades tyskarna retirera norrut och förstörde mycket under sin reträtt. I Kemi sprängde de ett tre våningar stort hål i stadshuset, som dock stod kvar och kunde repareras och tillbyggas 1945. En ny stor utvidgning av stadshuset, ritat av Aarne Ervi, skedde 1965-69, och då tillkom tre nya cisterner, så att volymen för de fem reservoarerna blev totalt 2 500 m³.
|
 |
Cirkulation 2/2006
Vattenskador i bostadshus är ett växande problem enligt försäkringsstatistiken. Eftersom det runt om i världen finns en hel del byggnader, som kombinerar bostäder med en vattenreservoar, borde dessa hus enligt logiken löpa en större risk att få skador. Risker som inte minst borde beröra Tyskland, med dess många bostadsvattentorn. I Velbert, en tysk stad mittemellan floderna Ruhr och Wupper, byggdes ett vattentorn av denna typ år 1957. Allra överst i huset finns en 10 m hög reservoar i spännarmerad betong med en volym på totalt 3 000 m³ vatten. Det är många vattendroppar som strävar nedåt.
|
 |
Cirkulation 1/2006
Château d´eau, det franska ordet för vattentorn, kallas den berömda anläggning som finns i Montpellier, en stad i södra Frankrike. I vår nomenklatur skulle tornet i stället benämnas markreservoar. Vattenreservoaren, belägen på stadens högsta punkt, ligger nämligen under den med korintiskt kapitäl försedda magnifika hexagonala tempelöverbyggnaden från 1768, ritad av arkitekt Jean Antoine Giral. Från floden Lez fördes vattnet till reservoaren på en akvedukt, som är 880 m lång och 22 m hög, och är inspirerad av den lite nordligare belägna berömda romerska akvedukten Pont du Gard.
|
Ebers vattentorn 2005
 |
Cirkulation 8/2005
I Danmarks sydligaste och minsta köpstad, Nysted på Lolland, uppförde man 1912-1913 ett 35 meter högt vattentorn med en reservoar på 94 m³. Det gula putsade svagt koniska betongtornet med vita gesimser, en entré i nybarock och ett rött sextonsidigt tegelmansardtak, projekterades av arkitekt Alf. Jørgensen och ingenjör Georg Jochumsen. Tornet som var i drift till 1976, renoverades 1977 och 1988, för att därefter under sommarhalvåret hysa utställningar samt ge besökare möjlighet att gå upp och beundra utsikten. Det blev det sjätte vattentornet i Danmark som fått byggnadsminnestatus.
|
 |
Cirkulation 7/2005
Det brukar vara sparsamt med vattentorn av dignitet på vulkanöar, eftersom topografin här ger goda preferenser för markreservoaralternativet. Ett undantag som bekräftar regeln står i Santa Cruz på Teneriffa. Här finns ett stort oljeraffinaderi, Spaniens äldsta, med ett högst ordinärt standardstålvattentorn. Frågan är vattentornsfunktionen är det primära numera, där det står vid motorvägsinfarten till staden. Det har nog mera funktionen av skyltstativ för det stora oljebolaget CEPSA, som här visar både tid och temperatur i digital form, men nog aldrig behöver visa minusgrader.
|
 |
Cirkulation 6/2005
Var Babels torn ett vattentorn? Det omvända förhållandet var i alla fall arkitekten Christian de Portzamparcs idé, när han ritade på sitt första uppdrag, ett vattentorn i nya området Marne-le-Vallèe, öster om Paris. Tornet skulle placeras inne i en rondell i Noisiel, och arkitektens lösning blev inte bara ett vattentorn i betong utan också ett omslutande gallerverk, som alluderade till Gustave Dorés kända bibelillustration. Gallerverket skulle täckas av slingrande växter och framkalla illusionen av hängande trädgårdar. Ett vattentorn, byggt 1971, där det gröna är uppåt väggarna.
|
 |
Cirkulation 5/2005
I vattentornet i stadsdelen Bruderholz i den schweiziska staden Basel slingrar sig upp- och nedtrapporna utmed innerväggen som två skruvspiraler. Det 35 meter höga tornet i art deco-stil från 1926, ritat av arkitekten Emil Vischer, fick 2001 en ljusare nyans än fotot från 1984. Det finns reservoarer på 500 m3 under tornet för en lägre zon, och en reservoar på 320 m³ under utsiktsterrassen för en högre zon. För att passera tornets entrégrind måste en mindre avgift läggas i bössa. På närbelägna Café Wasserturm gick det åtminstone förr att njuta av vatten som passerat kaffebönor eller teblad.
|
 |
Cirkulation 4/2005
En idealstad grundad 1593, med ett vattentorn i jugendstil från 1914-15 ligger nordväst om Trieste i Italien. Det är staden Palmanova, en gång grundad som ett venetianskt gränsfäste och byggd efter det som man då trodde var en romersk idealplan. I den renässansbefästa niosidiga staden strålar gatorna ut radiellt några kvarter från det sexkantiga torget. Den är beskriven i de flesta läroböcker i stadsgeografi eller stadsplanering. I slutet på en av de radiella gatorna står ett betongvattentorn, planerat av ingenjör Schiavi. Tornet, med en reservoar på 250 m³, togs ur bruk på 1990-talet.
|
 |
Cirkulation 3/2005
Vattentorn är stabila byggnader, som står stadigt även när stormen viner som mest, vilket besannades då skribenten 1992 såg en bild i en utländsk kollega till Cirkulation. Bilden var tagen efter orkanen Andrews härjning i södra Florida den 24 augusti 1992 och visade ett intakt vattentorn mitt bland raserade hus och omkullvräkta träd. Tornet med den ofta förekommande amerikanska ortsnamnsmålningen var bekant, eftersom det hade fotograferats i april samma år, men då omgivet av lummig grönska i ett välmående samhälle. Naturkrafterna må vara starka, men ibland går de bet på vattentornen.
|
 |
Cirkulation 2/2005
Basunera ut att vatten är en gudagåva! Det var kanske tanken när arkitekt A Turek och ingenjör Josef Franzl formade vattentornet i stadsdelen Vinohrady i den tjeckiska huvudstaden Prag. På en gesims står här trumpetande änglar i tornets alla hörn och meddelar budskapet. Det har inte snålats på fasadutsmyckningen på det nyrenässanska tornet från 1891, det enda som är modest är reservoarvolymen på 200 m³. Det sju våningar höga tornet, med en utsiktsplats överst, togs ur drift 1962 och har därefter byggts om till bostäder. År 1993 gjordes en rekonstruktion av fasaderna samt reparation av uren.
|
 |
Cirkulation 1/2005
Civilingenjör G Oesten i Berlin, Tyskland fick i maj 1901 i uppdrag av den schleswigska staden Flensburg att projektera ett vattentorn vid det befintliga vattenverket på Mühlenstrasse. Detta eftersom försörjningen i den övre tryckzonen i fjordstaden behövde bli bättre. För bygget anslogs 170 000 Goldmark. Bygget kom i gång hösten 1901 och var klart i augusti 1902. Det mönstermurade vattentornet blev 29 m högt och fick en reservoar på 350 m³. Vid slutredovisningen i augusti 1902 visade det sig att bygget underskridit budgeten med ca 30 000 Goldmark, en upplevelse förunnad få beställare.
|
Ebers vattentorn 2004
 |
Cirkulation 8/2004
Grodor och vatten hör ihop, men inte i vattentorn. På Lyngbyvej i Köpenhamn, Danmark kan man dock se blinkande grodor utanpå vattentornet, här som ljusreklam. Det är ett skorstensvattentorn för godistillverkaren Galle & Jessen. Den 50 m³ stora reservoaren från 1927 tillkom därför att förbrukningen ibland var så stor, att det kommunala ledningsnätet inte alltid kunde leverera den behövliga vattenmängden. Fabriken flyttade 1988, men tornet står kvar och blev skyddat 1998 och 10 år framåt. Därför kan det fortfarande göras reklam för en av firmans stora produkter - fyllda chokladgrodor.
|
 |
Cirkulation 7/2004
Får man kalla vattentornet i Worms i Rheinland-Pfalz för en vattenkatedral? Det finns nog skäl till det. Vattentornet är nämligen byggt i samma stil som katedralen i denna tyska stad. Medan domkyrkan har sitt ursprung på 1000-talet, byggdes vattentornet 1888-1890. Det som präglar katedralen är 1100-talets senromanska stil, samma stil som arkitekten K Hofmann har applicerat på vattentornet. Det 58 meter höga tornet har en reservoar på 1 200 m³. Det är ett påkostat bygge för en stad som vid denna tid hade en befolkning på 32 000 invånare och en capitaförbrukning på 103 liter per person och dygn.
|
 |
Cirkulation 6/2004
Möss finns ofta i människans närhet, vattenkulturen inte undantagen. Tre mil öster om Paris finns sedan ca 10 år tillbaka ett litet Amerika - Euro Disneyland, med ett Musse Pigg-inspirerat vattentorn. Ett torn som går att fotografera utifrån, i motsatts till dess kollega i Anaheim vid Los Angeles. Tornarkitekt i en vidare bemärkelse får nog anses vara Walt Disney. Vattentornets centrala betydelse bevisas av att i nöjesparkens emblem finns två likställda symboler – Törnrosaslottet och Vattentornet. Vattentornsvarianten av Mickey Mouse är nog den variant, som inte får vatten i öronen.
|
 |
Cirkulation 5/2004
Vattentorn med loftgång är en inte helt vanlig företeelse, men som finns i stadsdelen Letna i den tjeckiska huvudstaden Prag. Det är inte känt om arkitekten J. Fialka haft uttrycket ’spela för gallerierna’ från Shakespeares tid i tankarna när han ritade tornet, men det är goda åskådarplatser han i alla fall har skapat. I det magnifika nyrenässanska tornet från 1888, lyckades arkitekten få in en reservoar på 197 m³, vilket ger mycket arkitektur per m3. År 1913 byggdes tornet om, så att där blev bostäder för vattenverkets anställda. I dag bedriver föreningar verksamhet i det ombyggda tornet.
|
 |
Cirkulation 4/2004
Att köra över ett vattentorn är inte en vanlig företeelse. Det är dock möjligt att göra i fem filer och på två våningar i San Francisco, USA. Under hängbron San Francisco - Oakland Bay Bridge, inte att förväxla med Golden Gatebron, står ett mindre vattentorn, väl skyddat från regn. Tidigare gick också järnvägen över tornet, men denna trafik ersattes på 1950-talet av bilar. Tornet står inte i stadens säkraste kvarter, och absolut inte så säkert som det snarlika vattentornet på den närliggande ön Alcatraz. Överkörning av vattentorn har skribenten annars endast sett utföras av en grävmaskin.
|
 |
Cirkulation 3/2004 Den rotationssymmetriska formen kring en vertikal axel är en mycket vanlig utformning av vattentornens reservoardel, och det finns goda skäl till att många torn har fått denna form. Ett vattentorn som definitivt inte hör till denna kategori, fanns 1983 på ett av Europas största avloppsreningsverk - Beckton Sewage Treatment Plant i östra London, Storbritannien. Detta betongvattentorn avvek radikalt från den rotationssymmetriska formen, men torde ha varit enklare att formsätta. Becktonverkets ägare, Thames Water har dessvärre inga uppgifter om tekniska data eller om arkitekten.
|
 |
Cirkulation 2/2004
Madrids vattenbolag, Canal de Isabel II, namngivet efter en spansk 1800-talsdrottning, har ett magnifikt vattentorn intill sitt huvudkontor. Det 36 m höga tornet med ett välvt zinktak och ett generöst bruk av tegel är ritat av ingenjör Martín y Montalvo. Det 12-sidiga tornet, med en stålreservoar på 1 500 m³, byggdes 1908-1911 och var i drift fram till 1952. Efter ett beslut 1985, restaurerades tornet och byggdes om till utställningslokaler. Nu finns här ofta fotoutställningar och på de invändigt vitmålade stålreservoarväggarna visas bildspel och man får därmed upplevelser i tanken.
|
 |
Cirkulation 1/2004
Den badiska staden Kehl i Tyskland, granne med Strassburg, slöt på sin tid ett avtal med civilingenjör M. Hessemer från Frankfurt am Main, om att han för egna pengar skulle ordna stadens vattenförsörjning. På grund av det privata företagets höga vattenpris, lyckades staden efter process ta över verksamheten 1910. Det 1904-1905 privat byggda tornet, med en totalhöjd på 47,5 m och en reservoar på 300 m3, fick en harmonisk gestaltning med tornhuvud som både var infallsrikt och komplicerat. Dessvärre gick ursprungsformen förlorad under kriget, men ersättningen får sägas vara acceptabel.
|
Ebers vattentorn 2003
 |
Cirkulation 8/2003
Utstansningen ”G.V.” på vindflöjeln på vattentornet i danska Glostrup, är en stolt markering att förortskommunen väster om Köpenhamn är ett modernt samhälle med eget vattenverk. Det 33 m höga vattentornet i tegel, med en reservoar på 110 m3, byggdes 1905 i romansk stil under jugendstilens glansperiod, efter ritningar och beräkningar av ingenjör August Fensmark. Tornet var i bruk fram till 1963, då det ersattes av ett nytt och större vattentorn. Förslaget att riva vattentornet och anlägga en bensinstation gick om intet, så idag vårdas det gamla vattentornet som Glostrups kännetecken.
|
 |
Cirkulation 7/2003
En vattentornsbyggnad med fordom bra tryck ligger i Paris norra förort Bobigny. Här byggde den gamla tidningen L´Illustration på 1930-talet ett låghus för tryckeriet och ett höghus för redaktionen. Höghuset fick överst en stor vattenreservoar med tornklockor. Arkitekt blev ovanligt nog tidningens egen generalsekreterare Louis Baschet. Då tidningen anklagades för samarbete med tyskarna under kriget, stängdes den 1945, varefter ett transportföretag tog över. Den tidlösa byggnaden har i några år stått tom med bristande skötsel, men renoveras nu för att hysa ett Parisuniversitet.
|
 |
Cirkulation 6/2003
Stålprofilleverantörernas önskekund är upplevelsen när man ser vattentornet i Batavia, New York State, USA. På ett för landet sedvanligt sätt har här stål använts som konstruktionsmaterial för vattentorn, även om inte alla stålvattentorn nyttjar stålprofiler för den bärande delen. Det är ett av stadens två vattentorn, av va-verket officiellt angett som liggande bakom Ponderosa Steak House, som försörjer staden med ett tryck på 27-36 m vp. Staden på ca 16 000 invånare ligger 5 mil öster om Buffalo, och är namngivet efter ett germanskt folk vid Rhendeltat (bataver) i nuvarande Holland.
|
 |
Cirkulation 5/2003
Ett eklektiskt vattentorn står på området De Esch i Rotterdam, Nederländerna. Med detta menas att arkitekturen består av olika stilar. För det här tornet, ritat av direktören för byggnadskontoret C. B. van der Tak, är det närmast romansk stil, nyrenässans men även österländskt som är gällande. I det 44 meter höga tornet, som står vid floden Nieuwe Maas, fanns när det stod klart 1873 en reservoar på 1 500 m3 och därunder maskinistbostäder. Det är därmed ett av Nederländernas äldsta och största vattentorn. Det är nu byggnadsminneförklarat, och ombyggt till kontor med adress Watertorenweg.
|
 |
Cirkulation 4/2003
Det nya vattentornet i Hannovers norra stadsdel Vahrenwald hade Europas största vattentornsreservoar när det stod klart det 1911. Den nitade Intze-konstruktionen rymde 4 100 m3 vatten, och vilande på 140 stålpelare. Den totala tornhöjden ovan mark, för det av arkitekt Schaedtler ritade niedersachsiska tornet, var 62 m. Fasaden var grovhuggen blågrön kalksandsten, med en manshög hannoversk vapensköld ovanför dörren. Tornet blev som många andra tyska vattentorn både bombskadat och reparerat. Det avställdes till sist 1963, men äras nu med en egen spårvägshållplats - ”Wasserturm”.
|
 |
Cirkulation 3/2003
Jorden roterar. Ett fenomen som ibland man kan se vid vattentornet i Euraåminne/Eurajoki i västra Finland. I tornets utkragade kant är en 40 meter lång och 110 kg tung pendel fäst. När pendeln sätts i rörelse, kommer den enligt tröghetslagen att fortsätta pendla i samma riktning. Jordens rotation medför dock att pendeln till synes ändrar riktning. Eftersom pendeln är lång, tar det tid innan den stannar, vilket gör det lättare att se rörelseförändringen. Ett experiment som kallas Foucaults pendel, och som normalt sker inomhus. I den finska skogens ly sker dock detta utomhus. Till och från.
|
 |
Cirkulation 2/2003
Med en totalhöjd på 67 m räknas vattentornet i Wiens stadsdel Favoriten till ett Europas högsta, högt med tanke på att det endast är 33 m upp till vattenspegeln. Tornet, byggt 1898/99, har getts en gestaltning värdig paradgatorna inne i Wien. Under takets glaserade tegel i fem kulörer leder en 203 meter lång spiralramp upp till två reservoarer på 1 050 m3 respektive 203 m3. När Wien 1910 fick en ny vattenledning från bergen, minskade tornets betydelse och avställdes slutligen 1956. För några år sedan renoverades det grundligt och är nu byggnadsminne och ibland öppet för konstutställningar.
|
 |
Cirkulation 1/2003
Biofilm i en vattenreservoar anses som något negativt, en förorening. I Neunkirchen i tyska Saarland är biofilm däremot något positivt, eftersom man i det nedlagda järnverkets kylvattentorn har inrett fyra biosalonger. Det 41 meter höga tornet med en största diameter på 14 meter, rymde 2 200 m3 vatten när det stod klart 1936. Vattentornet blev byggnadsminne 1985, och efter om- och tillbyggnad 1996 finns här nu motionscenter, pub, bistro, café och ett brauhaus med ölsorterna Turm Gold och Turm Black. Men också multibiografen Cinetower, som kanske någon gång kör en urvattnad filmstory.
|
Ebers vattentorn 2002
  |
Cirkulation 8/2002
Peder Andersen var en fabrikör som levde och verkade på 1800-talet i Frederiksberg, en av den danska huvudstaden omsluten kommun. Han ordnade 1869 en privat vattenförsörjning för östra delen av hemkommunen, och byggde då ett vattentorn på sin tomt. År 1877 upprepade han bedriften genom att längre västerut, vid P Andersens Vej, uppföra ett nytt vattenverk och vattentorn. Tornet, med en av krysspelare uppburen reservoar på ca 500 m³, togs ur bruk 1948 och är sedan 1990 byggnadsminne. Än i dag står namnet Andersen på vattentornet, ett vackert minne som kanske även skulle passa andra sonnamn…
|
 |
Cirkulation 7/2002
Att brygga öl kräver förutom malt, humle och jäst, även gott vatten. Många bryggerier brukar i sina försäljningsargument framhålla vilken god vattenkälla de förfogar över. Bryggeriet ”Pilsner Urquell” i staden Pilsen i Tjeckien, skulle kanske förutom att framhålla sitt mjuka vatten, även kunna sälja urpilsnern på sitt vattentorn, vare sig tornet innehåller råvaran eller slutprodukten. Bryggeriområdets brandpostståndrör är märkta ”Pilsner Urquell”, och det sekelgamla jugendvattentornet kommer självklart att serva dessa vid släckning, antingen det gäller brand eller törst.
|
 |
Cirkulation 6/2002
Silicon Valley må var den moderna teknikens Mecka, men människorna där liksom annorstädes har behov av vatten. Vatten levererat med hjälp av gammal beprövad teknik, såsom kommunicerande kärl, vilket på den låglänta marken söder om San Francisco Bay innebär vattentorn. Ett sådant torn i lokalt anpassad stil finns på Agnews Developmental Center, ett tidigare delstatligt mentalsjukhus i den kaliforniska staden San Jose, Silicon Valleys hjärta. En del av modernitetens apostlar värdesätter dock dessa upprättstående teknikrelikter, eftersom de kan nyttjas inom mobiltelefonin.
|
 |
Cirkulation 5/2002
Eau de Cologne är kanske det, som numera fyller det gamla vattentornet på Kaygasse i Köln. Annorlunda var det, när det 35 meter höga tornet stod klart 1872, då fylldes det med en annan form av vatten från Köln, 3 600 m³ dricksvatten. Det av den engelske arkitekten John Moore ritade tornet avställdes vid det förra sekelskiftet, varefter det hyste verkstäder och lager. Under det andra världskriget blev tornet en bunker med tjock betong. Krigshandlingarna skadade tornet svårt, men det gick en ny vår till mötes när det i slutet av 1980-talet byggdes om till ett ytterst smakfullt lyxhotell, kanske Tysklands bästa och mest särpräglade, där gästerna säkert omslutes av någon eterisk vätska.
|
 |
Cirkulation 4/2002
Vattentorn är en form av upplyftande verksamhet, som intressant nog finns på en del flygplatser, såsom på Prags gamla flygplats Kbely. Tornet där, i armerad betong med supplerande inglasningar och en flygfyr överst, ritades av arkitekt Ottakar Novotny och byggdes 1927-28. Reservoarfasadens flygplansreliefer (troligtvis en Farman F-62 Goliath) skapades av Jan Lauda. Dessa reliefplan har civilflygplansregistreringen ”L-B”, en beteckning som gällde för Tjeckoslovakien fram till 1930. Vattentornet, sedan länge stående på militärt område, togs ur drift under 1970-talet. På ett annat plan, det heraldiska, har tornet lyfts, det pryder nu stadsdelen Kbelys vapensköld.
|
 |
Cirkulation 3/2002
En av den armerade betongens pionjärer, François Hennebique byggde år 1904 ett hus till sig själv i Bourg-la-Reine, en mondän förstad söder om Paris. Detta spännande hus är ett bra exempel på hur man använder betongen i en monolitisk konstruktion, ett område där Hennebique var en föregångsman. I huset har han nyttjat många av betongens avancerade uttrycksmedel, vilket tillsammans med det gedigna arbetet gjort att huset fortfarande upplevs som modernt. Ett av byggelementen, kronan på verket, är det minaretliknande 40 meter höga tornet, som halvvägs upp har en vattenreservoar rymmande 25 m³. Med detta vattentorn har Hennebique byggt ett den armerade betongens utropstecken.
|
 |
Cirkulation 2/2002
Hydriatri (kallvattenbehandling) botar nervösa sjukdomar. Kan det ha varit tankar om denna terapeutiska behandling, som gjorde att när man i den kejserliga tyska huvudstaden Berlin i slutet av 1800-talet skulle bygga ett nytt psykiatriskt sjukhus för 1 000 patienter, även planerade in ett vattentorn? Eller var det bara ett konstaterande att friskt vatten ger friska liv. År 1880 stod i alla fall hospitalet klart, med vattentornet centralt placerat i området. Arkitekt för det som i dag heter Karl-Bonhoffer-Nervenklinik var Stadtbaurat Herman Blankenstein. Det 28 meter höga vattentornet, med en kvadratisk grundplan, hade ursprungligen en reservoar på 85 m³, men denna ökade till 90 m³ vid ombyggnaden 1967, när reservoarens kopparplåt byttes ut mot förzinkat stål. I vilken mån även behandlingen har förändrats är okänt, kanske är någon metod droppad.
|
 |
Cirkulation 1/2002
Att illustrera margarinpaket med vattentorn är inte vanligt, men har använts av Esbjerg Maragarinefabrik. Det är ett grepp som är förståeligt, eftersom ett varumärke skall vara särpräglat och därtill kopplat till positiva värden. Vad kan då vara mera lämpligt än ett magnifikt vattentorn och därtill den danska stadens kännetecken. Arkitekt för det sedan 1897 på en kulle, tillika bronsåldershög, stående västjylländska tornet, med sina karakteristiska tureller, var Christian Hjerrild Clausen. Han har med stor sannolikhet haft det medeltida Haus Nassau i Nürnberg som förebild. Tornets cylindriska reservoar rymde endast 130 m³, vilket tidigt blev för lite i den expansiva exporthamnstaden. Det sedan länge avställda tornet, fick för tio år sedan en gedigen upprustning, och hyser idag sommarutställningar med tornutsikt. Det byggnadsminneförklarade tornet med egen förening har nu, skulle man kunna säga, hamnat i smöret.
|
Ebers vattentorn 2001
 |
Cirkulation 8/2001
På en ö, omfluten av Europas näst största flod, står sedan 1911 ett vattentorn i betong. Det oktagonala vattentornet på Margaretaön, där man från tornets utsiktsplan har en god vy i alla riktningar över den ungerska huvudstaden Budapest, är 55 m högt, och hade en reservoar på 502 m³ och en hvy på 40 m innan det togs ur drift ca 1960. Tornet är ritat av dr Zielinski Szilárd, vars penna även signerat ritningar till andra vattentorn från denna den armerade betongens tid. Under andra världskriget blev tornet svårt skadat, men har återställts och är nu UNESCO-skyddat. I tornets entré sitter en marmortavla som i guldbokstäver anger tekniska data, bl. a. höjduppgifter relaterade till både Donau och Adriatiska havet, vilket antyder att Ungern före Trianonfreden var ett betydligt större land. Ön är budapestbornas oas, där det är möjligt att både släcka törsten och att besöka utomhusbad med vatten från öns mineralrika varma källor.
|
 |
Cirkulation 7/2001
Cuxhaven är sista hoppet att nå sin båt, för den i Hamburg akterseglade sjömannen (90 km med taxi, vilket säkert någon gammal va-maskinist känner till). Staden är nämligen hemmahamn för lotsarna vid Elbes utlopp. Skulle sjömannen missa båten, och ändå vilja ha sin koj under vattenlinjen, kan han kanske ställa hoppet till stadens vattentorn. Här finns nämligen fyra lägenheter under den 950 m³ stora reservoaren. Det 48 meter höga vattentornet byggdes 1897, och är ett verk av firma Hoffmann i Berlin. Överst fanns en tornspira med ett förgyllt klot, samt en vindflöjel formad som en delfin. Vid en takrenovering 1967 fann man att arbetarna hade kompletterat de officiella dokumenten som placerats i klotet, med egna papper. De har idag blivit värdefulla sociala dokument. Tornet som alltjämt är i bruk, är nu byggnadsminne.
|
  |
Cirkulation 6/2001
Ett vattentorns vindflöjel som visar en fysiskt krävande vattenhämtning, kan kanske vara ett sätt att framhäva tornets fördelar. Då vattentornets arkitekt/konstruktör är okänd, kan man bara spekulera i skälen till att vindflöjeln på tornet på Buöy i Stavanger, Norge visar hur en pojke, med en klassisk gårdspump, pumpar upp vatten i en gummas ämbar. Vattentornet i armerad betong, som byggdes 1920 i samband med etableringen av en stor mekanisk verkstad på ön, har en höjd på 23 meter, vindflöjeln medräknad. Tornet hade en reservoarvolym på 170 m³ och en högsta vattennivå på +48 m, innan det togs ur drift 1955, året då Buöy fick vatten från Stavanger centrum. 1995, tre år efter det att bilden togs, restaurerades tornet grundligt, både av historiska skäl och för att tornet är ett landmärke i staden. Då togs även den gamla vindflöjeln i järn ner och ersattes med en kopia i mer beständigt material.
|
 |
Cirkulation 5/2001
Det pågår en strid om ett viktorianskt vattentorn i den engelska staden Colchester, en stad grundad av romarna och som ligger några mil nordöst om London i grevskapet Essex. Den grupp som vill bevara vattentornet i dess ursprungliga skickelse, kallar sin kampanj ”Save Jumbo for Colchester”. Namnet Jumbo fick tornet redan vid sin tillblivelse 1883, där förebilden var en elefant på London Zoo. Det 40 meter höga tornet, som står stadigt på fyra ben med en femte central lem för kommunikation, är murat med 1,2 miljoner tegelstenar och bär upp en reservoar i gjutjärn på 1.000 m³. Vattentornet, som på sin tid kostade 11.000 £ att bygga, togs ur drift 1987 för att därefter säljas till nya exploatörer för 100.000 £. Striden står nu mellan ägare som önskar en kommersiell ombyggnad och en kampanjgrupp som önskar att tornet blir tillgängligt för allmänheten samt får en funktion värdigt detta kulturarv. Tornbilden togs 1983, skribenten då ovetande om tornet det året firade 100 år.
|
 |
Cirkulation 4/2001
En högt placerad villa med perfekt utsikt och där träden inte skuggar. Det är det intryck man får när man ser det 26 meter höga vattentornet i Garching b. München i Tyskland, en stad norr om den bayeriska metropolens agglomeration. Vattentornet, med en kvadratisk bas på 5,4 meter, byggdes i armerad betong och utrustades med en reservoar på 63 m³. Arkitekten är okänd, men tornet planerades 1909 och stod klart i december 1911, allt under uppsikt av Königlich Bayerishes Wasserversorgungsbüro. Vattentornet togs ur bruk 1961, eftersom brunnarna i Garching hade förorenats. I stället får abonnenterna nu sitt vatten direkt från Münchens vattenledningsnät. Tornet är sedan 1981 skyddat som industriminnesmärke, och blev restaurerat 1988 i samband med att reservoaren skrotades. Nu pågår diskussioner om på vilket sätt tornet skall brukas. Skulle det bli bostad, får man nog hindra gästerna att gå ut på altanen.
|
 |
Cirkulation 3/2001
En reservoar på bara 25 m³ vatten, skapar normalt inte ett pampigt vattentorn. Men så är inte heller Bismarcktornet på höjderna i nordvästra Stuttgart i Tyskland ett vanligt vattentorn. Det byggdes 1904 för att hedra den något år tidigare avlidne grundaren av Tyska riket, rikskansler Otto von Bismarck. Arkitekt för det 20 meter höga tornet i sandsten var professorn från Dresden, W. Kreis. Självfallet har den altarliknande stenhögen med sitt höjdläge över den württembergiska huvudstaden fungerat som utsiktstorn, men på toppen har även brunnit midsommareldar. Det var dock inte behovet av att släcka dessa eldar, utan mera behovet av att få ett bättre vattentryck för de närliggande villakvarteren, som gjorde att man år 1928 skapade en vattenreservoar i monumentet. Den begränsande reservoarvolymen ger en liten vattenyta på 4,5 x 2,5 meter, en vattenyta som dock når upp till höjden 426 meter över havet.
|
 |
Cirkulation 2/2001
Den tongivande arkitekturstilen i de nordtyska medeltidsstäderna var gotiken. Vad var då inte naturligare än att denna gotik var inspiration för de självmedvetna städerna, då de för ett sekel sedan skulle bygga ut samhällsservicen. Den nordtyska gotiska kyrkan med sin höga tornspira, fick sin efterföljare i den nya tekniska erans nygotiska vattentorn med tinnar, som i den mecklenburgiska hansastaden Rostock i Tyskland. Här står sedan 1903 ett vattentorn i mönstermurat tegel med sju trappstensgavlar och med blinderade fönster, allt vilande på en sockel av granit. Det var Stadbaudirektor Dehn som ritade det 60 meter höga vattentornet med en diameter vid grunden på 18 meter. Tornet rymde tills det togs ur drift 1959 en reservoar på 800 m³ vatten. Efter restaurering är tornet numera byggnadsminne och inrymmer magasin för stadens museum, samt i bottenplanet en samlingslokal för barn och handikappade.
|
 |
Cirkulation 1/2001
Bingo! kanske byggarna ropade, när de fick det sista stålsegmentet på plats på vattentornskonstruktionen i spelstaden Atlantic City. Staden ligger i delstaten New Jersey, 20 mil söder om New York City. Tornets 2 millioner gallon vatten (ca 7 500 m³) når som mest upp till nivån 38 meter över Atlanten. Då står tornfoten på nivån 3 meter, det är inte högt, men så ligger också staden på en strandrevel. Ståltornet är konstruerat av Elam Associates och är byggt 1998 av Pitts-Des Moines Inc och stod klart för drift 1999. Vattentornet är numera målat som en varmluftsballong med vertikala färgfält och med ett tornskaft målat som en ballongkorg, med aeronauter och allt. Det var Jeff Elam som föreslog idén och fick konstverket på plats. Fyra manshöjder på tornskaftet är anti-graffiti-skyddat, och det är tur det, för risken av åverkan på tornet vore även i spelstaden Atlantic City en onödig form av gambling.
|
Ebers vattentorn 2000
 |
Cirkulation 8/2000
Ett skolexempel på vattentorn återfinnes i den badiska staden Mannheim i Tyskland. I stadsdelen Luzenberg bildar vattentornet och skolan ett integrerat byggnadskomplex. Denna inte helt vanliga kombination tog sin början 1907-08 då vattentornet byggdes som en solitär. Därefter uppfördes under åren 1912-14 skolbyggnaderna, i huvudsak två flygelbyggnader till tornet. Utsmyckningen av skolans inre rum byggde inte oväntat på temat vatten. Vattentornet är 56 meter högt, och hade en reservoar på 2 000 m³ innan det avställdes 1970. Numera har tornet blivit ett mycket högt cirkulärt ”akustiskt” uppehållsrum med cafeteria för skolans elever. Dagens modesta torntak är en nykonstruktion, eftersom andra världskrigets bombningar skadat det gamla taket, ett tak med brant resning, avslutat med en kula. Trots nuvarande torns reducerade höjd är byggnaden ett markant inslag i stadsbilden och har blivit symbolen för Luzenberg. Med rätta har jugendvattentornet därför blivit förklarat som byggnadsminne.
|
 |
Cirkulation 7/2000
På en hög strandbrink på floden Tejos vänstra strand, står sedan 1979 ett gult vattentorn i betong. Tornets bärande del består av tre halvcylindrar, med öppningarna utåt. Halvcylindrarna övergår i den övre delen i tre slutna cylindrar, som tillsammans utgör reservoaren på 1 000 m³. Detta vattentorn heter på portugisiska Reservatório elevado do Rapouso. Skribenten kom en gång 1982 fram till tornet, och ställde en del frågor om vattentornet till den ingenjör som ledde arbetet med en pumpinstallation i markbyggnaden. Ingenjören kunde dessvärre inte besvara frågorna, eftersom han och installationsgänget just då skulle köra bort och luncha, men om jag var intresserad kunde jag själv gå upp i tornet. Så skedde och uppe i tornet hade jag en vidunderlig utsikt över den stad som ligger på andra sidan floden Tejo - Lissabon. Numera är vattentornet inhägnat med ett två meter högt stängsel, krönt med taggtråd.
|
 |
Cirkulation 6/2000
En sparsmakad version av vattentorn är kanske det första intrycket man får, när man ser vattentornet i den gamla hansastaden Groningen i norra Nederländerna. Tornet, som står inne på gården i ett centralt bostadskvarter, representerar en reservoartyp som kallas Barkhausen-reservoar efter sin tyske upphovsman, en professor i Hannover. Vattenbehållaren har formen av en cylinder som nedåt övergår i en halvsfär. De vertikala stöttorna är fästa i övergången mellan dessa geometriska former. Det är en enkel typ att tillverka och det uppstår heller inga invecklade tryckkrafter. Vattentornet i Groningen är byggt 1908 av A. Wilke & Co, Braunschweig och förmodas vara ritat av Carl Francke, Bremen. Det är 45,3 meter högt och rymde 1 000 m³ vatten, innan det togs ur drift för ca 20 år sedan.
|
 |
Cirkulation 5/2000
Forna tiders vattenkrävande järnvägsdrift - ånglok, krävde att dessa små mobila vattentankar då och då fylldes på med nytt vatten. För detta ändamål byggdes stationära vattenreservoarer, ofta standardiserade mindre vattentorn. Det finns dock exempel på mer särpräglade former, som vattentornet vid Dortmund Südbahnhof. Det av de tyska statsbanorna 1927 uppförda 43 meter höga vattentornet i armerad betong, ritades av arkitekterna H Lehman och M Venner. Förutom två betongcylindrar, med en sammanlagd reservoarvolym på 800 m³ i byggnadens övre tredjedel, fylldes tornet även med kontor, övernattningsrum och badanstalt för järnvägens personal. Fasaden, där våningsplanen är markerade med horisontella putsgesimser, orienterar sig mot ”Amsterdamskolans” tegelexpressionistiska formspråk. Reservoarerna, som försörjdes från det allmänna vattenledningsnätet, var i bruk till ångloksepokens svanesång i slutet av 1950-talet. Vattentornet är nu byggnadsminne.
|
 |
Cirkulation 4/2000
Förvara och försvara. Det är ord som kan användas om vattentornet i den jylländska staden Fredericia. Staden, som 350-årjubilerar i år, är en av Nordens bäst bevarade fästningsstäder. På krönet av en av bastionerna, Prins Georgs Bastion, står det vita vattentornet sedan 1909, samma år som fästningen Fredericia blev nedlagd. Tornet är 16 meter högt och har överst en krenelering som alluderar till ett medeltida försvarstorn. Det var entreprenör Gudnitz från Köpenhamn som för 24 500 danska kronor byggde vattentornet i armerad betong. Ovanför reservoaren på 440 m³ finns det ett utsiktsplan, som är öppet för allmänheten under sommarhalvåret. Härifrån är det en strålande utsikt över danska vatten, inte minst Lilla Bält. Så tornet försvarar sin plats.
|
 |
Cirkulation 3/2000
Ett grått och till synes trist vattentorn tronar på berget i Hangö, Finlands sydligaste stad. Men tornet är färgat av historien. Det stod färdigt 1943 under brinnande krig, och ersatte då ett vattentorn i granit från 1910. Det gamla tornet hade ryssarna sprängt 1941, då de tvingades lämna arrendeområdet Hangö. Det nya 48 meter höga tornet, med en reservoar uppburen av bland annat fyra rektangulära pelare, är ritat av ingenjör Nikander och arkitekt Bertel Liljeqvist. Överst på pelarna skulle ursprungligen sjöjungfrudekorationer ha placerats, men av kostnadsskäl tronar nu snäckor (!), skapade av bildhuggaren Gunnar Finne. Ovanför reservoaren på 490 m³, finns det en utsiktsplattform, varifrån man kan skåda över Hangös vatten. Det första tornet på denna plats var ett brandtorn i trä, som stod där 1886-1910. Alla de tre tornen har haft en detalj gemensam, en klocka i alla de fyra väderstrecken. Med andra ord - tidspräglade finska vattentorn.
|
 |
Cirkulation 2/2000
I Babenhausen, Tyskland har man kunnat köra bil under vattnet. Rakt över Bürgermeister Rühl-Straße i denna sydliga hessiska stad står sedan 1928 ett vattentorn likt ett medeltida stadsporttorn. Det murade tornet med en höjd på 31 meter och med en kvadratisk bas på 10 meter, vilar på fyra pelare av hessisk basalt och krönes av ett koppartak. Tornet med en reservoarvolym på 200 m³ kostade på sin tid 300.000 riksmark. Konstruktör var den Mannheimska firman Brand och tornet anses vara ett typiskt verk för denna firma. Med en bredd på 6 meter överbryggar det gotiska valvet axeln mellan Babenhausens medeltida stadsslott och jaktslottet i Harreshausen. Tornet, som under andra världskriget fick tornet tjänstgöra som arkiv för stadens viktiga handlingar, är nu taget ur drift och byggnadsminnesförklarat.
|
 |
Cirkulation 1/2000
I den lilla danska staden Sakskøbing på Lolland byggdes ett 33 meter högt vattentorn 1908. Reservoarvolymen var inte överväldigande, bara 60 m³. Med andra ord ett ordinärt danskt vattentorn. Den enda särprägeln var vindflöjeln i form av en ullsax, en anspelning på stadens vapen. Den stora förändringen kom då arkitekt Flemming Skude ritade ett förslag till bemålning av tornet. År 1982 var ansiktet på reservoardelen färdigmålat, med två av tornets fönster som ögon samt torntaket som en naturlig hatt. Tornet togs ur drift 1985, men är idag stadens ansikte mot omvärlden och återfinnes på skyltar och broschyrer. ”Saxine - det smilende vandtårn” blev ett ansiktslyft och ett riktigt klipp för staden.
|
Ebers vattentorn 1999
 |
Cirkulation 8/1999
En synvilla i Bochum är det mycket eleganta bostadshuset på Hattinger Strasse i stadsdelen Weitmar. Den yttre gestaltningen avslöjar inte att denna byggnad en gång varit ett vattentorn. Villan/tornets formspråk för snarare tankarna till sydligare nejder än dess plats i centrala Ruhrområdet. Vattentornet hade när det stod klart år 1905 en volym på 2 000 m³, uppdelade på två reservoarer. Vattenverksförbundet Bochum tog vattentornet ur drift 1959 och sålde det 1971 till staden Bochum för en symbolisk summa. Numera huserar ett nationellt dockteaterinstitut i det gamla vattentornet.
|
 |
Cirkulation 7/1999
Staden Fresno i centrala Californien, centralort i ett genom konstbevattning bördigt jordbruksområde, planerade 1891 att bygga ett vattentorn som inte bara skulle rymma en reservoar för att släcka törst och brand, utan även ett bibliotek för kunskapstörsten. Det 100 fot höga tornet med en reservoar på 250 000 gallon stod klart 1894 och var i drift fram till 1963. Tornbiblioteket blev dock bara en hägring. Det murade vattentornet är ritat i amerikansk romansk stil av arkitekt George Washington Maher från Chicago. Ett minnesvärt torn, vilket skyltar informerar om. Inrikesdepartementet i USA har gett tornet en plats i ”National Register of Historic Places”, och amerikanska vattenverksförbundet har gett tornet utmärkelsen ”An American Water Landmark”. Ytterligare en skylt omtalar att byggnaden är tillägnad en vattenverkschef född 1891 med 36 års tjänst.
|
 |
Cirkulation 6/1999 ”Hände weg vom Wasserturm!” är en halvannan meter hög graffitiuppmaning man i många år har kunnat läsa på vattentornet i Sternschanze i Hamburg. Fritt översatt är det en uppmaning att hålla tassarna borta från vattentornet, en uppmaning som synbarligen inte har gällt dem som har skrivit på den vackra tegelmuren. Den koncisa texten bottnar i en tvist på den politiska scenen om hur det 1961 avställda tornet skall nyttjas. Tornets historia började eljest med en arkitekttävling vid det förra sekelskiftet, med 135 inkomna förslag på torngestaltning. Det förslag som utfördes blev det åttasidiga och 60 meter höga vattentornet med en största diameter på 32 meter. Tornet hade då det stod klart 1907/1908 två reservoarer på vardera 2.150 m³, för respektive lågzon och högzon. Tornet är nu byggnadsminne och får därmed förhoppningsvis en fredlig framtid i det gamla skansområdet.
|
 |
 |
Cirkulation 5/1999
1500 m³ vatten, uppdelat på tre lika stora reservoarer, rymmer vattentornet i Hérouville-Saint-Clair, en stor och modern förstad till Caen i franska Normandie. Stålvattentornet från 1963 känns formmässigt som en reminiscens av skribentens glasspinnar på 1950-talet, eller kanske de modernistiska golvlamporna från samma tidsperiod, men tornet sätter onekligen både prägel på och lyser upp förorten. Firman SIDL har konstruerat det 52 meter höga tornet med reservoarer som har en höjd på 21 meter och en diameter på 6,5 meter. Tillverkningen har skett i Delattre-Leviviers verkstäder i nordfranska Valenciennes. Med tanke på vattentekniska fundamenta i den växande förorten i Normandie, skulle konstruktören kanske i ljuset av efterkrigstidens byggande ha gjort reservoarvolymen något större och erhållit de minnesvärda kubikmetrarna 1944.
|
 |
Cirkulation 4/1999
Kan vattentorn skapa patriotiska känslor? Ja, i Schlettstadt i Elsaß. Det 50 meter höga vattentornet i denna stad byggdes 1905 och hade som förebild vattentornet i den nederländska staden Deventer. Högst upp, ovanför vattenreservoaren på 500 m³, satt den tyska örnen och ruvade. Tyskarnas förlust i första världskriget medförde att Elsaß övergick i fransk besittning och stadens namn ändrades till Sélestat och Elsaß blev Alsace. Även vattentornet blev delaktigt i denna förändring. Den tyska örnen ersattes med den galliska tuppen. Dock bara fram till 1940, då tuppen fick stiga ner från högsta pinnen. När kriget var slut tyckte stadsborna att det fick vara nog, nu skulle endast fria fåglar få finnas på taket. Det intressanta är att dessa patriotiska tvister endast bedrevs på vattensfärens högsta höjder. I sedvanlig ordning glömdes däxellocken bort. Därför kunde man åtminstone för några år sedan utanför vattentornet finna ett däxellock med inskriptionen ”Hydrant - Wasserwerk Schlettstadt”. Det skulle nog inte skada om nationalisterna ibland slog ned blicken.
|
 |
Cirkulation 3/1999
Min serie om vattentorn har hittills rört sig i urban miljö, men någon gång kan det vara intressant att visa ett torn som avviker från detta mönster. Norr om San Simeon, halvvägs mellan Los Angeles och San Francisco på den berömda kustvägen mellan dessa kaliforniska städer, kunde man för några år sedan finna detta lilla rurala vattentorn. Intill den oerhörda vattenmängden i Stilla Oceanen har denna begränsade vattenreservoar säkert fyllt sin funktion för ägaren. Exakta uppgifter om reservoarvolym eller höjd är inte kända, men de kan inte vara överväldigande. Även om byggmaterialet inte är av den exklusiva sorten kan arkitekten åtminstone stoltsera med att byggnaden har havsutsikt, liksom det överdådiga, söder därom belägna Hearst Castle.
|
 |
Cirkulation 2/1999
Att bo nära vattnet anses som mycket attraktivt, och vad vore då inte attraktivare än att bo i ett vattentorn. Följdriktigt finns det många vattentorn som även hyser bostäder, som exempelvis vattentornet i Seligenstadt i södra Hessen i Tyskland. En mindre stad från 800-talet med alla de kvaliteter äldre tyska städer har, och ett vattentorn som i stil harmonierar med den lokala byggnadstraditionen. Det innebär att tornet verkar vara äldre än dess byggnadsår 1936/37. Det 50 meter höga vattentornet med en reservoar på 500 m³ är ej längre i drift, vilket gjort att det finns planer på att även ha lägenheter i den övre delen av tornbyggnaden. Tornet står nu som symbol för staden, jämbördig med basilikan och andra mycket gamla byggnader. Seligenstadtborna bor även med ett torrlagt vattentorn nära vattnet, eftersom den idylliska staden med dess gamla korsvirkeshus ligger på floden Mains vänstra strand.
|
 |
Cirkulation 1/1999
Tre bollar i luften samtidigt, är normalt inte ett avancerat jonglörnummer. Det blir annorlunda om bollarna är av stål, har en diameter på 10 meter och innehåller vatten. Vattentornet med de tre svävande sfärerna är en vacker syn i staden Eindhoven i södra Nederländerna. Konstruktör till detta jonglörnummer är professor W G Quist från Rotterdam. Vattenreservoarer som är åtskilda kan i andra länder innebära att de betjänar olika tryckzoner, men Nederländerna är inte känt för sina stora höjdskillnader och helt följdriktigt är alla de tre kloten i Eindhoven kopplade på samma huvudledning. Det problem som skulle kunna uppstå med kommunicerade kärl på olika höjd, löses med ståndrör som alla når upp till 42 meters höjd. Med 523 m³ vatten i varje sfär kommer hela konstruktionen att väga 3 000 ton. Det vita futuristiska vattentornet från 1971 är kanske en tribut till stadens fotbollsklubb PSV Eindhoven – kulan i luften.
|
Ebers vattentorn 1998
 |
Cirkulation 8/1998 Ett stålvattentorn som avviker från den normalt standardiserade och helt dominerande rotationssymmetriska formen finner man i den danska staden Horsens. Här, i den södra förstaden Tyrsted, har arkitekt Holger Koch Nielsen skapat ett vattentorn i 206 ton stål med en medveten skulptural form. En hydrauliskt bra form, där man nyttjat stålets fördelar. På den oktagonala centrumkolonnen och de åtta i solfjädersform placerade sidopelarna återfinns en reservoar, formad som en slipad diamant. Liksom för den betydligt mindre transparenta diamanten, tillför ljuset här plusvärden. Ljusspeglingar och skuggor skiftar med solens gång över himlavalvet på de sexton reservoarsidorna. Det är inte förvånande att vattentornet fick ”Det Europeiska Stålpriset”, byggåret 1983. Bakom de blåmålade stålytorna ryms 2000 m³ vatten, och detta till en byggkostnad för hela tornet på 3,6 miljoner danska kronor. Det 28 m höga vattentornet i Östjylland har med rätta fått epitetet ”den blå diamanten”, och nog är det ett vackert smycke i Horsens by.
|
 |
Cirkulation 7/1998 Mycket tegel för lite vatten – det kan kanske vara en sammanfattning av vattentornet i Volkspark Jungfernheide i Berlin. Det är inget slätstruket vattentorn, utan här skapar tegelstenarna en fasad som är kontrastrik, livfull och spännande. Arkitekt för detta byggnadsverk, som stilmässigt kan kategoriseras som tegelexpressionism, var Magistratsoberbaurat Walter Helmcke. Det 38 meter höga vattentornet byggdes 1926/27, och med en högreservoar på 200 m³ försåg den parken med bevattningsvatten under den korta tid det var i bruk. Under kriget blev tornet svårt skadat, men restaurerades under 1950-talet. En loggia byggdes 1987/88 på den plats där det i de ursprungliga ritningarna skulle ha funnits en restaurang.
|
 |
Cirkulation 6/1998
Staden Flensburg i den nordtyska delstaten Schleswig-Holstein ligger i innersta delen av den fjord som bär stadens namn. På västra sidan av fjorden, Altstadt-sidan, finns ett vackert men traditionellt mönstermurat vattentorn i gult och rött tegel, byggt 1901-1902. På höjderna öster om fjorden finns ett i högsta grad kontrasterande vattentorn, både till färg och till form. Det är ett vattentorn som nyttjar betongens möjligheter att bygga i spännande geometriska former. Arkitekt professor Fritz Trautwein har här 1961 konstruerat ett vattentorn, starkt präglat av tornskaftets parabelsegment kring en vertikal, och ytterligare betonat av de ljusa och tunna vertikallisterna. För det facila priset av 1 D-Mark, kan man under fem sommarmånader komma upp till den 26 meter ovan mark belägna besöksplattformen, omslutande en reservoar på 1 500 m³, och där beundra utsikten över Flensburgfjorden och danska Sønderjylland. Efter ett sådant besök kan den som inte bara vill ha vatten till livs, med fördel besöka det närbelägna Hotel "Am Wasserturm", och få vatten blandat med jäst, malt och humle.
|
 |
Cirkulation 5/1998
Immigrantlandet USA omtalas ofta som en smältdegel. Det olika kulturerna blandas och ger upphov till en ny - en amerikansk. Trots allt består dock en del av de gamla kulturelementen och medborgarna känner en stolthet över sitt ursprung och sin gamla kultur. Detta måste vara en av anledningarna till att vattentornet i Kingsburg, Californien har det utseende det har. När stadens polisbilar har en dalahäst, samt texten The Swedish Village på dörrarna, känns det inte onaturligt att stadens vattentorn har formen av en kurbitsmålad kaffekanna. Den rymmer 60 000 US gallon vilket motsvarar 227 m³ eller 1,5 milj kaffekoppar. Tornet är tillverkat 1911 i stålstaden Pittsburgh, Pennsylvania. Fängslande detaljer vid tornets fot, är förutom den lilla vita byggnaden City Jail, även bronsplattor som omtalar om att utsmyckningen och tornbelysningen skett till minne för några nära och kära. Vem som har bekostat det hela berättar också de gjutna bokstäverna, vi är trots allt i donatorernas USA.
|
 |
Cirkulation 4/1998
Ett postmodernistiskt vattentorn. Detta franska standardvattentorn i den lilla orten Belleville, en mil norr Nancy i östra Frankrike, är fyllt med postala kännetecken. Varken adressat, avsändare eller frimärke saknas. Eftersom det är frankerat för 9 franc och 20 centimes, skall det nog räknas som paket. Vi får dock hoppas för Belleville-medborgarnas bästa, att vattentornet är underfrankerat.
|
 |
Cirkulation 3/1998
Ett särpräglat vattentorn, av en världsberömd arkitekt, finner man på Bornholms östkust. I den idylliska orten Svaneke står ett vattentorn, som kallas för sjömärket. Namngivningen är lätt att förstå, men inte den vattentekniska formen. Snapsglasformen hade nog varit bättre, även i Danmark. Pyramidformen är kanske det pris man får betala, när den okonventionelle arkitekten Jörn Utzon ritar vattentorn. Några år senare skapade han en annan särpräglad byggnad, Australiens berömda Sydney-opera. Svanekeborna är stolta över det vattentorn de fick 1952. Med en reservoarvolym på 110 m³, klarade det försörjningen fram till 1988. Nu är det avställt och förklarat som byggnadsminne.
|
 |
Cirkulation 2/1998
Ett USA-vattentorn. Det råder det ingen tvekan om. Om man kör U.S. Route 1 söderut genom Florida, så möts man av denna syn, när man kör in i City of Cocoa. Då är man för övrigt inte långt från Cape Canaveral. Stålvattentorn är vanliga i Förenta Staterna, här i form av pelarsfäroid. Vanligt är även att stadens namn eller sigill är målat på reservoaren. Vattentornet i City of Cocoa har en målning som ingen patriot kan klaga på.
|
 |
Cirkulation 1/1998
Ett tyskt vattentorn i jugendstil, som är Mönchengladbachs stolthet. Med rätta, för frågan är om det finns ett vackrare vattentorn. Men så hade det också kostat staden 216 000 Goldmark, när det stod klart 1908-1909. För denna summa fick man en reservoar på 3 100 m³. Vill man idag även se vattentornet invändigt, kan man nyttja någon av de fem lördagar varje år, som det är allmän visning av vattentornet på Viersener Strasse.
|
| Sammanställning ländervis av Ebers vattentorn. |
| Belgien | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Italien | Nederländerna | Norge | Portugal | Schweiz | Spanien |
| Storbritannien | Tjeckien | Tyskland | Ungern | USA | Österrike |
| Hem Home |
Vattentorn Water Towers |
Ebers vattentorn | Eber's Water Towers | Upp Up |
| Senast uppdaterad 120215 |