| Hem Home |
Skånska vattentornssällskapet Scanian Water Tower Society |
Ned Down |
| Bostäder i Kirsebergstornet Originalpublicering 2009-10-27 |
Eber Ohlsson
Högre tryck Kirsebergs vattentorn var i drift från 1879 till 1916, och hade under sin drifttid en reservoar på 1200 m³, och en högsta vattenyta (HVY) på +31 meter, om inte ståndröret var inkopplat. Stadens expansion innebar att det byggdes fler högre hus, och därmed blev behovet av ett högre tryck i stadens ledningsnät också accentuerat. Kirsebergstornet och det 1903 byggda Pildammstornet ersattas 1916 av det nya Södervärnstornet, med en HVY på +50 meter. Övergången till det nya trycket skedde under 5 dagar, från den 6 till den 10 mars 1916. Inkopplingen skedde i etapper, för att man skulle kunna hinna åtgärda de läckor som möjligen skulle uppstå med ett högre tryck i ledningsnätet. Brist Första världskrigets utbrott 1914 innebar att det blev brist på många varor, och denna brist ledde till bland annat stora prisstegringar på byggnadsmaterial, med påföljd att bostadsproduktionen i praktiken upphörde, och en akut bostadsbrist uppstod. Detta oroade även stadens styresmän, vilket fick drätselkammaren att utreda på vilket sätt staden skulle kunna ordna fram nya bostäder, exempelvis genom att snabbt bygga om hus som kunde friställas för bostadsändamål: Om åtgärder för avhjälpande av bostadsbristen. Nödbostäder Det är här som avställningen av Kirsebergs vattentorn kommer som en mycket väl tajmad hjälp att lösa bostadsproblemet. En utredning visade att det i tornet kunde bli 24 lägenheter med fyra våningar, och 30 lägenheter med en femte våning. Efter beslutet i stadsfullmäktige kunde ombyggnaden därefter ske så skyndsamt, att 30 familjer med sammanlagt 135 barn redan den 1 oktober 1916 kunde flytta in i 20 st enrumslägenheter och 10 st tvårumslägenheter. Tornmått Tornets ytterdiameter var 23 m och den yttre höjden från marknivå till takfot var 19,5 m. Den totala våningsytan uppgick |
till 2 075 m2 med 415 m2 per plan. Våningshöjden var 3,2 m och källarplanet låg i nivå med markplanet. På det sjätte våningsplanet fanns det vindsförråd. Allra överst fanns det som än idag ger tornet karaktär, det inkapslade ståndröret. Ståndrör var eljest något som redan 1879 ansågs föråldrat. Krysspelare Ombyggnaden blev hjälpt av tornets konstruktion, krysspelare som bar upp reservoaren. Rummen fick givetvis anpassas till pelarna och de valv som band dem samman. En annan anpassning till det runda tornet, fick de rum där rumsväggarna vette mot fasaden. Social dimension Då bostäderna i tornet ägdes och förvaltades av staden, blev det ofta de familjer som var socialt belastade, som fick bostad här. Detta skapade givetvis en bostadssocialt nedåtgående spiral, med de följder detta innebär för både statusen att bo i tornet, som underhållet av det. När efterkrigstidens bostadsbrist på 1970-talet försvann, blev den naturliga följden att tornet tömdes på boende. F10 Tornet var dock inte hela tiden, från 1916 till 1970-talets slut, familjebostäder. Med andra världskrigets utbrott 1939, blev flygflottiljen F10 1940 förlagd till Malmö. Militärförläggningar behövdes för personalen, och då blev Kirsebergstornet en av de provisoriska lösningar, som bestod från slutet av 1940 fram till 1945. Här fick den andra divisionen husera i östra delen och den tredje divisionen i den västra delen av tornet. Museum Tankar om vad som skulle ske med det på 1970-talet tömda tornet, ledde fram till att stadens fastighetskontor 1977 efter en utredning föreslag att tornet skulle byggas om till museum. Detta var ett projekt som visades för en arbetsgrupp för industribevarande inom Europarådet, när gruppen besökte Kirsebergstornet och Pildammstornet den 14 september 1978. Eftersom Pildammstornet förvaltades av VA-verket, fick skribenten i uppgift att visa Pildammstornet, då detta torn hade samma uppbyggnad med krysspelare som Kirsebergstornet. Besöket resulterade i en artikel i personaltidningen: Europarådet. Pildammstornet blir bra kontorshus. Nya bostäder Museiprojektet blev dock aldrig genomfört, utan tornet såldes till ett privat fastighetsbolag, som 1982 byggde om tornet till goda bostäder. Därmed kan Kirsebergstornet inrangeras bland senare tiders ombyggda vattentorn, torn som det är attraktivt att bo i. Kirsebergstornet har därmed lagt nödbostadstiden bakom sig. |
  Vattentornet efter ombyggnaden 1916.  Förslaget till museum 1977. |
 |
 Förslaget till museum 1977. |
| Hem Home |
VA-historia History of Water and Sewerage |
Upp Up |
| Senast uppdaterad 091027 |