Skånska vattentornssällskapet - Eber Ohlsson - Scanian Water Tower Society/Vattenverk och vattentorn å fortifikatorisk mark

Skånska vattentornssällskapet
Scanian Water Tower Society

Vattentorn - Water Towers

Ebers vattentorn

Eber's Water Towers

Vattenverk och vattentorn å fortifikatorisk mark
Uppsats i ämnet samhällsmorfologi 1979

Studien är ett försök att i den i Lund våren 1979 avhållna samhällsmorfologiska kursens anda belysa ett vattenteknologiskt utvecklingssegment och dess speciella närgeografiska lokalisering i några av de skånska och själländska städer kursen behandlat.

Programförklaringen för kursen har varit:
”Samhällsmorfologin arbetar med att i människans omvärld isolera och iakttaga sådana påtagliga former som genom en enkel systematisering kan berätta maximalt om områdets historia och nuvarande situation.”

Kursen har haft tre huvudteman:
A. Stadens lokala försvarssystem
B. Arkitektur i stadsplan
C. Kollektivtrafikens system i stadsregionen

Det segment som därvid utvalts till behandling berör de två första teman, samt är i viss mån närbesläktat med det tredje temat. Segmentet är vattenteknologin i kommunens tjänst, speciellt anläggningarna i dess första utvecklingsfas under det nittonde århundradets andra hälft. Den lokalisering som valts att belysas, är då segmentet erhållit en placering å mark som tillhört stadens lokala försvarssystem.

Vatten är en förutsättning för att liv skall kunna förekomma på jorden. Människan har också i alla tider sökt sig till vatten, att använda det till bland annat sådana funktioner som födomedel, bevattning, transport, kraft och rengöring. Vattenteknologin var också grunden för alla de olika tidiga högkulturernas bestånd.

Vattenförsörjningen i vår region fram till i mitten av 1800-talet vilade på de olika boendes individuella lösningar, med undantag för några större samhällsbildningar, såsom Köpenhamn och Malmö, där i samhällelig regi organiserad och för dåtida förhållanden omfattande kollektiv vattenförsörjning skapats redan på 1500-talet. En mera modern vattenförsörj-

ningsteknik med i reningsanordningar behandlat vatten och utpumpat i ett ledningsnät, med ett så högt tryck, att även abonnenter boende på högre etager kunde i sin bostad erhålla vattnet, började att tillämpas från mitten av 1800-talet här i Norden. Tekniken kom från England och var en lösning på de sanitära problem som industrialismen och urbaniseringen förorsakat. Behovet av fullgod vattenförsörjning var också speciellt accentuerad i expanderande befästa städer, som med de av försvarsverken givna begränsningslinjerna, och ett ökande befolkningstryck, fann sig nödsakade att hårdexploatera den tillgängliga marken. Denna exploatering förvärrade städernas sanitära problem och ökade risken för brandkatastrofer.

Om fortifikationer

I århundraden utgjorde städerna i det militärstrategiska planerna betydande stödjepunkter i spelet om länder och landsdelar. De större, befolkningsrika och topografiskt-strategiskt belägna städerna erhöll därför starka besfästningar, som före eldvapnens allmänna brukande utgjordes av kring städerna gående starka och höga murar. Befästningarna kom med artilleriets utveckling att bli mer arealkrävande, med vallar, bastioner och betydande utanverk samt där utanför stora områden där permanent bebyggelse inte fick förekomma.

Striden övergick alltså från vertikal ledd till horisontell ledd. Krigsmaskineriets alltmer effektiva vapen medförde att städernas befästningar efterhand förlorade sin betydelse. De flesta städerna i vår region upphörde att vara fästningar under 1800-talets lopp. Tidpunkten för fortifikationernas raserande blev på grund av de kostnader denna verksamhet medförde, avhängigt när och med vilken kraft staden expanderade.

Om lokalisering

Den närgeografiska lokaliseringen av den moderna vattenförsörjningens anläggningar, vattenverk och vattentorn, var dels beroende av vattentäktens eller vattentäkternas belägenhet, dels av var tillgänglig mark fanns i staden eller dess närhet. Vattentornens lokalisering påverkades även av stadens topografi. Dessutom dimensionerades de tidiga vattenanläggningarna för mycket måttliga kapaciteter, vilket medförde att mindre, men staden närbelägna vattentäkter kunde tillgodose den, sett ur dagens perspektiv, ringa vattenförbrukningen.

Av de föregående avsnitten, ”Om vatten” och ”Om fortifikationer”, framgår att tidsperioden då städernas fortifkationer slopades, och då den moderna vattenförsöjningstekniken först blev tillgänglig, delvis sammanfaller i den skånsk-själländska regionen. Kunskapen om att den samhälleligt ägda och bebyggelsenära fortifikatoriska marken var exploaterbar vid samma tid som samhället behövde mark till anläggningar för en sådan allmännyttig verksamhet som vattenförsörjning, bör alltså troligen ha påverkat berörda kommunala styresmän i deras val av lokalisering av vattenverk och vattentorn.

Företeelsen, vattenverk och vattentorn å fortifikatorisk mark, uppmärksammades av skribenten, såväl in situ som i dokument, vid studier av skånsk-själländska vattentorn sommaren 1979. Någon fullständig inventering i skånska och själländska städer av företeelsen har ej gjorts. Däremot har några av de städer, som den samhällsmorfologiska kursen behandlat granskats och kriterium för de städer som utvalts att utförligare behandlas och beskrivas har varit:

1. Städerna skall ha haft betydande fortifikationer.

2. Fortifikationerna skall fram till den tidpunkt, då den moderna vattenförsörjningstekniken började tillämpas i respektive stad, ha varit intakta, eller alternativt inte oväsentligt del av den mark varå dessa existerat, varit oexploaterad samt i samhällelig ägo.

3. Vattenverk och/eller vattentorn skall ha anlagts å sådan mark.

Tre städer utkristalliserades därvid – Helsingborg, Kristianstad och Köpenhamn. I Helsingborg upphörde befästningen 1679 och 1883/1885 togs de nya vattenanläggningarna i bruk. För Kristianstads del är dessa årtal 1847 respektive 1873, och för Köpenhamn 1856 respektive 1859. Inriktningen av studien blev därefter att kortfattat beskriva respektive stads fortifikatoriska och vattentekniska historia, med stor tonvikt lagd på illustrationsmaterialet.

Det fortifikatoriska text- och illustrationsmaterialet samt stora delar av det vattenteknologiska textmaterialet har inhämtats från tillgänglig litteratur. Det vattenteknologiska illustrationsmaterialet har ställts till förfogande både av museala och av vattenförsörjningsansvariga institutioner. God hjälp har därvid erhållits av driftingenjörerna i Helsingborg och Kristianstad, Bo Petersson respektive Arne Frostengren. I övrigt har materialet kompletterats vid besök på platsen.

Ladda ner uppsatsens Titelsida och Innehållsförteckning (pdf-fil på 1,8 MB).

Ladda ner den del av uppsatsen som beskriver Helsingborg (pdf-fil på 3,2 MB).

Ladda ner den del av uppsatsen som beskriver Kristianstad (pdf-fil på 3,8 MB).

Ladda ner den del av uppsatsen som beskriver Köpenhamn (pdf-fil på 4,2 MB).

Ladda ner uppsatsens Källförteckning (pdf-fil på 0,6 MB).

VA-historia
History of Water and Sewerage

Senast uppdaterad 071128