Skånska vattentornssällskapet
Scanian Water Tower Society
Hem Vattentorn - Water Towers Ebers vattentorn Eber's Water Towers Observandum   Vattenblandat   aVA
VA-historia VA-Profiler VA-artiklar VA-litteratur Akvedukter Däxlar Diverse VA Gästsidor Länkar

Vattenblandat Originalpublicering VA-tidskriften Cirkulaton FLS-aktuellt Vattenstänk Asfaltblänk och Vattenstänk

Bo nära vattnet
Om tjänstebostäder

Originalpublicering 2006-02-18

Eber Ohlsson

Arbetsresor
Arbetsresor kan i många fall vara både an­sträng­an­de och tids­krävande. Hur annorlunda är det då inte att bo på sin arbetsplats?

Vädrets makter har då inte någon större på­verk­an på den korta trans­port­en och lunchen kan ätas hemma, men å andra sid­an kan den le­diga tidens frihet bara bli nomi­nell och inte reell.

Antingen att fritiden tar slut när något kärv­ar på verket eller att andra medarbetare och deras an­för­vant­er har kontroll på hur man tillbringar sin fri­tid eller vem man umgås med.

Tjänstebostadstvång
Idag upplever nog de flesta det som en olägenhet med tjänste­­bo­stads­tvång, det kanske till och med gäller lands­hövd­ingar. Men i äldre tid, då inte ens cykeln var varje mans egen­­dom, och då möjligheten att få en bostad nära sin arbets­plats var mycket be­gräns­ad, var det nog tacksamt om arbetsgivaren ordnade bostaden.

Ur arbetsgivarsynpunkt var det också fördelaktigt med tjänste­bostäder. Det blev möjligt att få fler sökande till en tjänst om bo­stads­fråg­an var löst. Det kunde det inte heller vara oävet om personalen på sin fritid vistades nära ar­bets­plats­en, det blev trots allt någon form av kontroll att verk­samheten gick sin gilla gång.

Fri bostad
Givetvis har även VA-verket och dess föregångare haft tjänstebostäder. Stadens äldsta vatten­för­sörj­ning tillkom 1582, och rännemästaren var den stad­ens tjänsteman som utövade tillsyn över an­lägg­ning­en. Den rännemästare som tillträde 1592 fick något senare fri bostad och dessutom skattefrihet.

Pildammarna
Malmös första moderna vattenverk, Pil­damms­verk­et togs i drift 1867, och i maskinhuset fanns det även tjänstebostäder. Denna byggnad revs dess­värre i början av 1980-talet. På området fanns även en materialbod, som dessutom var eld­arebostad.

Bulltofta
När Bulltofta­verket stod klart 1879, fanns i maskin­hus­et lägen­heter för förste och andre maskinsten, men även ett rum på vinden för den ene eldaren, medan den andre eldaren var bosatt i Kir­se­bergs­stad­en.

När Bulltoftaverket år 1900 bygg­des ut för att ta emot vatten från den nya Grevietäkten be­höv­des maskinhusets bostäder nyttjas för vatten­verks­drift­en, var­för det byggdes ett bonings­hus i när­het­en.

Denna byggnad fick tre lägenheter, en tre­rum­mare till förste maskinisten och två tvårummare till andre­maskinisten re­spek­tive en av eld­ar­en. Den andre eldaren fick flytta in i den enda kvarvarande bostaden i maskinhuset, en enrummare som tid­ig­are andre­maskin­isten haft.

För att bereda bostad åt mer personal på verket, byggdes ett nytt hus 1921 åt maskin­mästaren, VA-verkets enda tjänste­bo­stad i ett trähus. Den nya bostaden var på fyra rum och kök. Den lägenhet som därmed frigjordes, om­gjord­es till två en­rums­lägenheter.

Grevie
Även ute i Grevie fanns det behov av en bostad för den vakt som där hade tillsyn över vattentäkten. Där­för uppfördes där år 1900 en vaktstuga med två rum och kök, och ett separat kontorsrum. År 1929 när pumpningen blivit mer omfattande uppförde man ytter­ligare ett hus för maskinister, detta hus hade två lägenheter om två rum och kök.
Rosendal
När Rosendals avloppspumpstation byggdes 1907 blev det även här personalbostäder. I den prydliga tegelbyggnaden fanns bostäder för maskinmästare, andre maskinist, maskin­ist­bi­träde och vaktkarl.

Hus­et revs kring 1960 för att bereda plats för den nya motor­vägs­in­fart­en, Stock­holms­väg­en. Några nya er­sätt­nings­bo­städ­er byggdes inte, vilket visade att bil­ismen både hade kört över och ifrån den­na form av bostäder.

Turbinen
Med tillkomsten av Turbinens avloppspumpstation 1935 bygg­des det ett hus med tjänste­bostäder för de maskinister som var verksamma här. Huset be­stod av två lägenheter om två rum och kök, och var snarlikt det som byggts i Grevie 1929.

När det stod klart att Rosendalsbostäderna skulle rivas, be­stäm­des det att Turbin­en skulle få överta funktionen som huvud­­sta­tion för verkets avlopps­pump­station­er.

Här för­be­reddes det därför sex friliggande tjänste­bo­städ­er på 300 m2 stora tomter, med en 1:e maskin­mästar­bo­stad om fyra rum och kök samt fem mask­in­­ist­­bo­städ­er om tre rum och kök, med gemen­sam tvätt­stuga och panncentral.

Detta förslag från 1958 blev kritiserat av avlopps­pump­station­er­nas maskinpersonal, som i skrivelse föreslår att inga tjänste­­bo­städer byggs, och att fjärr­­över­vak­ning­en ad­min­istr­er­as på annat sätt.

Detta är indikation på att nya tider är i vardande. De klag­ande ville inte bli tvingade att bo i tjänste­bo­städer. De får rätt, några tjänstebostäder byggs inte, men föreslagen fjärr­över­vak­ning placeras på Turbinen.

Vomb
Det nya stora vattenverket i Vomb byggdes i ett ruralt land­skap, vilket innebar att be­hovet av per­so­nal­bo­städ­er var stort. Därför byggdes det i slutet på 1940-talet fem en- och halv­plans­villor i rad utmed Vomb­vägen, där det första och lite större huset, och som dessutom hade garage i källaren var avsett för maskinmästaren.

De övriga fyra husen var avsedda för maskinister. Alla husen omfattade tre rum och kök, men där maskinmästarbostaden hade dessa rum på botten­vån­ingen och då fick därtill en oin­redd ovanvåning. Alla de fem husen låg på 1 500 m2 stora tomter.

Sjölunda
Vombverkets personalbostäder blev de sista som VA-verket byggde. När nästa stora verk, Sjö­lunda­verk­et stod klar 1963, var verkets placering ute i Spillepengen inget attraktivt om­råde för bo­stads­bygg­an­de.

Dessutom hade sam­hälls­ut­veck­ling­en blivit sådan att pers­on­al­en hade möjlighet att ha egna personbilar, och därmed ock­så möjlighet att lätt transportera sig till en bostad belägen rela­­tivt långt från arbetsplatsen.

Avveckling
På 1970-talet när den allmänna bostadsbristen bytts till dess motsats, blev tjänstebostads­tvånget en hämsko för VA-verket.

Den befintliga pers­on­al­en och inte minst de som sökte utlysta tjänster önskade att fritt få sin välja bostad, så därför var VA-verket tvunget att slopa tjänstebostads­tvånget.

Det innebar att dessa bostäder en tid hyrdes ut till andra hyres­gäster. I de fall bostäderna ligger inne på skyddsområde har dessa fått någon annan funktion.

Maskinistbostad i Vomb.

Hem
Home
Vattenblandat
Water mixed
Upp
Up
Senast uppdaterad 060226